Finlands plats är i euron.

08.06.2016 kl. 10:52
För ett par veckor sedan fick vi till riksdagen medborgarinitiativet om att ordna en folkomröstning om Finlands medlemskap i euroområdet.

Det är framförallt Sannfinländarna som idag romantiserar tiden med den finska marken. Men de gör det med en selektiv historieskrivning. De glömmer nästan alltid att nämna tiderna av devalveringar, något som var långt ifrån oproblematiskt. De glömmer också bort hur sårbar en liten valuta är mot spekulation på internationella valutamarknaden, något som både Finland och Sverige har erfarenhet av. De ser inte heller hur sårbar en liten valuta är för påverkan av stormaktspolitik.

 

För mig har frågan alltid varit enkel. Finland är ett litet land i Europas nordöstra utkant. Den saken är omöjlig att ändra på rent geografiskt, men vi kan påverka det politiskt genom att vara aktiva och ha inflytande i internationella organisationer. Varken Tyskland, eller Storbritannien, med sin befolkning på 80 och 60 miljoner invånare är ensamma tillräckligt stora för att höras, eller kunna påverka, i världen. Finland ännu mindre. Att vara med i EU och i euron gör därför att vi kan ”punch above our weight”.

 

Finland är det enda nordiska landet i euron och Finlands banks direktör Erkki Liikanen sitter i det viktiga ECB-rådet. I ett läge där centralbankerna blivit mycket viktiga för att hantera stabiliteten i det ekonomiska systemet finns alltså bara en från Norden som är med där besluten verkligen fattas.

 

Sverige har kvar kronan, men är de självständiga? Svar: Nej. Sveriges riksbank gör ju exakt samma sak som ECB, men utan att ha representation och kunna påverka besluten. Trots att Sverige har hög ekonomisk tillväxt har man negativa räntor och stödköper statspapper. I en normal värld skulle det vara ett bra recept för att skapa en rejäl bubbla, i synnerhet på bostadsmarknaden. Men Sveriges riksbank har inte några val då de inte vill att kronans värde ska skjuta i höjden mot euron och dollarn.

 

Finlands ekonomiska utmaningar beror på många olika aspekter. En snabbt åldrande befolkning, hög arbetslöshet och missmatch på arbetsmarknaden. Att vi tappat konkurrenskraft med våra närmaste konkurrenter och att världen för tillfället mest efterfrågar konsumtionsvaror och service, i stället industrivaror. Dessutom har vi en snabb skuldsättning.

 

Men inget av detta är eurons fel. Euron har i stället gett oss större ekonomisk stabilitet och pålitlighet även om den också inneburit att det politiska svängrummet blivit mindre. Men det måste politiken därför anpassa sig till.

 

Det är dock ganska symtomatiskt för dagens Finland att vi har en sådan här debatt i riksdagen. Finland har tyvärr i mycket blivit ett bakåtsträvande land där man hellre romantiserar kring gamla förskönade tider, i stället för att blicka framåt. Det måste vi få en ändring på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström
11.05.2022 kl. 15:00

Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön

Gruppanförande framfört av ledamot Anders Adlercreutz
20.04.2022 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström
19.04.2022 kl. 14:35

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00