Ratificerande av IMO:s Nairobikonvention nu i riksdagen

07.06.2016 kl. 15:57



Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s Nairobikonvention om borttagning av vrak (the Nairobi International Convention on the Removal of Wrecks, 2007) trädde i kraft den 14 april 2015 och betyder att fartyg större än 300 bruttoton som är registrerat i ett land som ratificerat konventionen eller trafikerer ett land som har ratificerat konventionen behöver ha en försäkring som möter konventionens krav.

Finland har inte ännu ratificerat konventionen. Däremot har länder dit finskflaggade fartyg bedriver trafik ratificerat den. Det betyder att konventionen i praktiken redan berör finländska och åländska redare, däribland Eckerö och Godby shipping. Dessa redare och fartyg behöver ha ett s.k. ”blue card” (garanti för tecknad försäkring) för att kunna trafikera territorialvatten i länder såsom ex. Danmark, Storbritannien eller Tyskland, som alla redan har ratificerat konventionen.

 

Enbart sjöfartsmyndigheter i länder som har ratificerat konventionen har möjlighet att utfärda dessa garantier (”blue cards”) över relevant försäkringsskydd. Finländska och åländska rederier som tecknat en ”wreck removal” försäkring till sina fartyg har inte möjlighet att verifiera försäkringen hos Trafiksäkerhetsverket Trafi.

 

I stället behöver de vända sig utanför Finland till länder som ratificerat konventionen för erhållande av ”blue card” (t.ex. Cook Island). Detta innebär betydande olägenhet och extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg.

 

- Det är viktigt att vi nu får konventionen ratificerad i snabb ordning eftersom rådande situation innebär olägenheter och onödiga extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg, säger Ålands riksdagledamot Mats Löfström.

 

- Jag väntar mig en smärtfri behandling av frågan i kommunikationsutskottet, som ansvarar för frågan, och att vi har konventionen godkänd i riksdagen senast i september i god tid tills att många rederier ska förnya sina försäkringar i början av 2017, säger Löfström.

 

Löfström ställde i början av året ett skriftligt spörsmål angående ratificeringen och fick då löfte om att propositionen om ratificerandet skulle överlämnas till riksdagen innan sommaren, vilket det nu gör.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00