Svar på skriftligt spörsmål om vårdreformen och sjukhusen med full jour

07.06.2016 kl. 13:03
Ledamot Joakim Strand ställde frågan till minister Rehula.

 

Joakim Strand framställde frågan:

 

Hur ämnar regeringen beakta regionernas särdrag i vårdreformen samt kopplingen mellan de beslut regeringen fattar och hela landets ekonomi, såsom näringslivets verksamhetsförutsättningar, främjande av exporten samt skapande av nya arbetsplatser (särskilt inom industrin) och resurser, hur tryggar regeringen konkret de språkliga rättigheterna när beslut fattas om olika sjukhus framtida status, hur ämnar regeringen trygga att hälso- och sjukvårdstjänster finns tillgängliga dygnet runt längs Österbottens kust om en storolycka inträffar och hur uppmärksammar regeringen Vasa centralsjukhus utvecklingsmöjligheter att förutom befolkningen i sin region även betjäna landets övriga svenskspråkiga befolkning?

 

Som svar på detta spörsmål anför minister Rehula följande:

Beredningen av social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen pågår. Inom vårdreformen

genomförs en omfattande klientfokuserad serviceintegration som på ett betydande sätt minskar skillnaderna i välfärd och hälsa samt förbättrar servicens funktion på ett jämlikt sätt. Det är meningen att de nya strukturerna som bereds ska träda i kraft i början av 2019. Syftet med reformen är att säkerställa

jämlik tillgång till tjänster, tillräcklig kompetens i den vårdande enheten och klient- och patientsäkerhet samt stävja kostnadsutvecklingen. Dessutom är målet att människor lättare ska få brådskande vård än i nuläget.

Efter reformen ansvarar landskapet som anordnare för myndighetsuppgifterna samt för hela servicesystemets funktion och förverkligandet av de grundläggande rättigheterna. Landskapet producerar de behövliga social- och hälsovårdstjänsterna själv eller tillsammans med andra landskap, alternativt kan landskapet utnyttja service som erbjuds av privata eller tredje sektorn.

Beaktandet av regionernas särdrag realiseras bland annat som en del av förhandlingsförfarandet mellan landskapen och staten. Tjänster som kräver ett stort befolkningsunderlag och en stor volym eller specialisering och övriga tjänster som är ovanligare och dyrare samlas nationellt eller regionalt så att de sköts av fem universitetssjukhus och sju övriga sjukhusenheter som är öppna dygnet runt. Övriga nuvarande centralsjukhus fortsätter med gemensam jour för primärvård och specialiserad sjukvård samt socialvård dygnet runt. De skulle också behålla kompetensen i de vanligaste specialiserade tjänsterna. Inom ramen för ett avtal om ordnande av specialiserad sjukvård i enlighet med gällande hälso- och sjukvårdslag finns det en möjlighet att även på dessa sjukhus upprätthålla en betydande och omfattande jour om det anses nödvändigt regionalt. Det ska också vara möjligt att samarbeta över de nuarande pecialupptagningsområdenas (framtida

samarbetsområdenas) gränser även i fortsättningen.

Lagen om ordnandet av social- och hälsovården och landskapslagen som är under beredning har som mål att trygga klientens och patientens rätt att få tjänster på det språk han eller hon väljer, finska eller svenska. De språkliga rättigheterna ska skrivas in i den lagstiftning som är under

beredning.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska enspråkiga kommuner och samkommuner för sjukvårdsdistrikt ordna hälso- och sjukvård på kommunens eller samkommunens språk.

Tvåspråkiga kommuner och samkommuner som omfattar tvåspråkiga eller både finsk- och svenskspråkiga kommuner ska ordna hälso- och sjukvård på finska och svenska så att klienterna eller patienterna blir betjänade på det språk de väljer. Bestämmelser om patientens och klientens

rätt att använda, bli hörd och få expeditioner på finska eller svenska samt om hans eller hennes rätt till tolkning vid användningen av dessa språk hos myndigheterna finns i lagen.

Vasa sjukvårdsdistrikt har beslutat tillhöra ÅUCS specialupptagningsområde. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är tvåspråkigt. Enligt 44 § i hälso- och sjukvårdslagen kan ett sjukvårdsdistrikt som hör till ett visst specialupptagningsområde avtala med ett annat

specialupptagningsområde om samarbete när det gäller specialiserad sjukvård, ifall det här är nödvändigt för att tillgodose de finsk-, svensk- respektive samiskspråkiga patienternas språkliga rättigheter. Det här breddar möjligheterna att erbjuda service på olika språk.

Enligt regeringsprogrammet ska även den riksomfattande ledningen, planeringen, styrningen, övervakningen och samordningen av räddningsväsendet och beredskapen stärkas och förbättras.

Landskapens samarbetsområden fastställs i de kommande lagarna om ordnande av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Lagstiftningen har som mål att ytterligare stärka den prehospitala akutsjukvården. Nödcentralsverkets nödcentral i Vasa i Österbotten kan trygga beredskapen inför en storolycka i regionen. Med Nödcentralsverkets nätverkande verksamhetsmodell kan vid behov tjänster på svenska erbjudas i hela Finland. De informationssystem och program som införs 2016 och 2017 ger bättre förutsättningar för detta.

Enligt regeringens riktlinje skapas en valfrihetslagstiftning i vårdreformen som gör det möjligt för användaren att själv välja tjänsteproducent. Det ger sjukhus möjlighet att specialisera sig och utveckla mångsidiga tjänster, även elektroniska sådana. Vasa centralsjukhus har utvecklat hälso- och sjukvården aktivt bland annat beträffande patientsäkerhet och i samband med det producerat utbildnings- och rådgivningsmaterial på svenska.

 

Helsingfors 3.6.2016

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula

Joakim Strand

Gruppanföranden

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40