Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om vårdreformen och sjukhusen med full jour

07.06.2016 kl. 13:03

Ledamot Joakim Strand ställde frågan till minister Rehula.

Joakim Strand framställde frågan:

Hur ämnar regeringen beakta regionernas särdrag i vårdreformen samt kopplingen mellan de beslut regeringen fattar och hela landets ekonomi, såsom näringslivets verksamhetsförutsättningar, främjande av exporten samt skapande av nya arbetsplatser (särskilt inom industrin) och resurser, hur tryggar regeringen konkret de språkliga rättigheterna när beslut fattas om olika sjukhus framtida status, hur ämnar regeringen trygga att hälso- och sjukvårdstjänster finns tillgängliga dygnet runt längs Österbottens kust om en storolycka inträffar och hur uppmärksammar regeringen Vasa centralsjukhus utvecklingsmöjligheter att förutom befolkningen i sin region även betjäna landets övriga svenskspråkiga befolkning?

Som svar på detta spörsmål anför minister Rehula följande:

Beredningen av social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen pågår. Inom vårdreformen

genomförs en omfattande klientfokuserad serviceintegration som på ett betydande sätt minskar skillnaderna i välfärd och hälsa samt förbättrar servicens funktion på ett jämlikt sätt. Det är meningen att de nya strukturerna som bereds ska träda i kraft i början av 2019. Syftet med reformen är att säkerställa

jämlik tillgång till tjänster, tillräcklig kompetens i den vårdande enheten och klient- och patientsäkerhet samt stävja kostnadsutvecklingen. Dessutom är målet att människor lättare ska få brådskande vård än i nuläget.

Efter reformen ansvarar landskapet som anordnare för myndighetsuppgifterna samt för hela servicesystemets funktion och förverkligandet av de grundläggande rättigheterna. Landskapet producerar de behövliga social- och hälsovårdstjänsterna själv eller tillsammans med andra landskap, alternativt kan landskapet utnyttja service som erbjuds av privata eller tredje sektorn.

Beaktandet av regionernas särdrag realiseras bland annat som en del av förhandlingsförfarandet mellan landskapen och staten. Tjänster som kräver ett stort befolkningsunderlag och en stor volym eller specialisering och övriga tjänster som är ovanligare och dyrare samlas nationellt eller regionalt så att de sköts av fem universitetssjukhus och sju övriga sjukhusenheter som är öppna dygnet runt. Övriga nuvarande centralsjukhus fortsätter med gemensam jour för primärvård och specialiserad sjukvård samt socialvård dygnet runt. De skulle också behålla kompetensen i de vanligaste specialiserade tjänsterna. Inom ramen för ett avtal om ordnande av specialiserad sjukvård i enlighet med gällande hälso- och sjukvårdslag finns det en möjlighet att även på dessa sjukhus upprätthålla en betydande och omfattande jour om det anses nödvändigt regionalt. Det ska också vara möjligt att samarbeta över de nuarande pecialupptagningsområdenas (framtida

samarbetsområdenas) gränser även i fortsättningen.

Lagen om ordnandet av social- och hälsovården och landskapslagen som är under beredning har som mål att trygga klientens och patientens rätt att få tjänster på det språk han eller hon väljer, finska eller svenska. De språkliga rättigheterna ska skrivas in i den lagstiftning som är under

beredning.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska enspråkiga kommuner och samkommuner för sjukvårdsdistrikt ordna hälso- och sjukvård på kommunens eller samkommunens språk.

Tvåspråkiga kommuner och samkommuner som omfattar tvåspråkiga eller både finsk- och svenskspråkiga kommuner ska ordna hälso- och sjukvård på finska och svenska så att klienterna eller patienterna blir betjänade på det språk de väljer. Bestämmelser om patientens och klientens

rätt att använda, bli hörd och få expeditioner på finska eller svenska samt om hans eller hennes rätt till tolkning vid användningen av dessa språk hos myndigheterna finns i lagen.

Vasa sjukvårdsdistrikt har beslutat tillhöra ÅUCS specialupptagningsområde. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är tvåspråkigt. Enligt 44 § i hälso- och sjukvårdslagen kan ett sjukvårdsdistrikt som hör till ett visst specialupptagningsområde avtala med ett annat

specialupptagningsområde om samarbete när det gäller specialiserad sjukvård, ifall det här är nödvändigt för att tillgodose de finsk-, svensk- respektive samiskspråkiga patienternas språkliga rättigheter. Det här breddar möjligheterna att erbjuda service på olika språk.

Enligt regeringsprogrammet ska även den riksomfattande ledningen, planeringen, styrningen, övervakningen och samordningen av räddningsväsendet och beredskapen stärkas och förbättras.

Landskapens samarbetsområden fastställs i de kommande lagarna om ordnande av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Lagstiftningen har som mål att ytterligare stärka den prehospitala akutsjukvården. Nödcentralsverkets nödcentral i Vasa i Österbotten kan trygga beredskapen inför en storolycka i regionen. Med Nödcentralsverkets nätverkande verksamhetsmodell kan vid behov tjänster på svenska erbjudas i hela Finland. De informationssystem och program som införs 2016 och 2017 ger bättre förutsättningar för detta.

Enligt regeringens riktlinje skapas en valfrihetslagstiftning i vårdreformen som gör det möjligt för användaren att själv välja tjänsteproducent. Det ger sjukhus möjlighet att specialisera sig och utveckla mångsidiga tjänster, även elektroniska sådana. Vasa centralsjukhus har utvecklat hälso- och sjukvården aktivt bland annat beträffande patientsäkerhet och i samband med det producerat utbildnings- och rådgivningsmaterial på svenska.

Helsingfors 3.6.2016

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15