Ökat skattetryck

04.06.2016 kl. 05:44
Den kommande vårdreformen för med sig höjda skatter för en stor del av kustbefolkningen. Samtidigt försvinner mer än hälften av kommunernas budget.
Regeringens vårdreform innebär att ansvaret för både social- och hälsovården överförs från kommunerna till de nya landskapen från och med år 2019. Det handlar således om en historiskt stor förändring. Detta betyder också att en allt större del av skatterna i framtiden betalas till staten istället för kommunerna. Exakt hur stor andel det handlar om är tillsvidare oklart.

Redan i det här skedet står det klart att den förestående förändringen blir besvärlig ifall staten kapar bort samma andel av budgeten från samtliga kommuner. Förlorarna i reformen blir de kommuner som har en förhållandevis frisk befolkning, de som satsat på förebyggande åtgärder och de som ordnar sin vård och omsorg effektivt. Det här handlar exempelvis om Grankulla, Esbo och Vanda samt många andra kommuner längs kusten. I dessa kommuner har det nu varit möjligt att satsa en större del av kommunalskatten på annan service som dagvård och utbildning. Om regeringens planer förverkligas betyder det att dessa kommuner tvingas höja kommunalskatten för att kunna behålla nuvarande servicenivå. Alternativet är att skära i servicen.

Enligt beräkningar (HS 18.5.) skulle detta betyda att Esbo borde höja skatteöret med två procentenheter och Grankulla med fyra. Det här är inte rättvist. Det är skäl att komma ihåg att det redan i och med det nuvarande skatteutjämningssystemet överförs stora summor från exempelvis huvudstadsregionen till andra kommuner med sämre ekonomi. 

Det är föga överraskande att Centern är den drivande kraften bakom allt detta. Centern har använt vårdreformen som ett redskap att uppnå sin långvariga dröm om en landskapsförvaltning. Tyvärr är det ganska uppenbart att reformens egentliga syfte, det vill säga att garantera en jämlik vård för medborgarna, har fått ge vika för regionalpolitiken. Ingenting tyder heller på att reformen skulle medföra några verkliga inbesparningar, tvärtom. Därför är det anmärkningsvärt att också samlingspartiet är med och driver denna utveckling.

Det är absolut nödvändigt att förnya kommunernas statsandelssystem så att de kommuner som skött sig inte lider till följd av det förändringarna som nu sker. Det är inte hållbart att straffa dem som satsat på förebyggande åtgärder och effektiva vårdprocesser.

 
Carl Haglund

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30