Inse fakta och se framåt

04.06.2016 kl. 06:26
All vishet bygger på att erkänna fakta, konstaterade J.K. Paasikivi i tiderna. När undertecknad för mer än fem år sedan varnade för att den splittrade kommunstrukturen i Vasaregionen och Österbotten riskerar att göra Seinäjoki till vårdcentrum i gamla Vasa län samt hotar såväl landskapsbiblioteket som övriga funktioner längs med kusten stod många på rad och hånflinade

Nu är vi dock där - och läget är allvarligt. Jag hoppas innerligt att de kommunpolitiker som har kraft, energi och vision att jobba vidare nu inser vad klockan är slagen. Enbart tillsammans syns vi på kartan, och enbart tillsammans kan vi systematiskt och strategiskt skapa en bättre framtid för kommande generationer. De som säger att storleken inte har någon betydelse har sällan arbetat med särskilt stora frågor. Att storleken har avgörande betydelse för byråkrater i Helsingfors och Bryssel har vi tyvärr gott om bevis för.

 

I dagens regering står nyckelministrarna ofta på rad och beklagar sig över hur exporten haltar och hur industriella arbetsplatser försvunnit. Ändå vägrar man spegla och analysera utbildnings- eller vårdreformer i förhållande till det faktum att vi faktiskt har ett område - Vasaregionen och Österbotten - där antalet industriella arbetsplatser under de senaste tio åren faktiskt ökat och där exporten drar exceptionellt bra. Man försvagar medvetet områden som till stora delar försörjer resten av landet. Sådan är tyvärr verkligheten. Själv hade jag min riksdagsvalsöppning på centralsjukhusets cafeteria just för att signalera varför det är så livsviktigt att vi tillsammans och med öppet sinne strategiskt och långsiktigt måste utveckla vår värdeskapande region och dess näringsliv: nämligen för att ha råd och möjlighet att utveckla den för oss alla enskilda människor livsviktiga offentliga servicen. Med den splittrade kommunstruktur vi har idag riskerar vi tyvärr förlora en massa statligt finansierade arbetsplatser i Vasa - och detta drabbar hela regionen, eftersom många av våra goda grannar här får sin utkomst.

 

Från Vasa stads sida har vi lyckats ingå ett tillväxtavtal med staten som ger oss ett nationellt ansvar för utvecklandet av intelligenta energilösningar. Vi har utvecklat en energiutbildningsstrategi som noteras på högsta EU-nivå och en högskolesektor som tillsammans med Umeå slår inte bara vår egen, utan även flera andra huvudstäder. Vasa satsar mer på kultur än någon annan stad i landet och vi bygger idrottsarenor som kommer att betjäna hela regionen i årtionden framåt. Vi har senaste vecka suttit timtal med bl.a. justitieministern för att bädda för att Vasa även blir framtidens justitiecentrum. Såväl Wasaline som Kvarken Hamnar har tack vare Vasas och Umeås långsiktiga strategiska satningar rekordår såväl bakom sig som framför sig. Att projektet Midway Alignment stött på viss patrull i en viss kategori av denna ansökningsrunda i EU innebär enbart att vi arbetar ännu hårdare för att tillsammans med våra svenska vänner och det finanspolitiska ministerutskottets stöd i ryggen så snabbt som möjligt via olika kanaler finna en långsiktig - och om möjligt ännu mer innovativ - lösning för transportstråket i Kvarken som binder samman Norge och Ryssland i det allt viktigare arktiska området. Projektet går vidare, och som allt annat aktivt resultatinriktat strategiskt utvecklingsarbete kan det enbart bedrivas om man samverkar varje dag. Det skulle gynna regionen om vi hade strukturer som möjliggjorde att även starka krafter från våra grannkommuner dagligen skulle delta i utvecklingsarbetet.

 

Vi har nämligen alla möjligheter att utveckla en region som på alla plan - även inom vården - håller toppklass. Men då är det nog dags för alla goda och positiva krafter att inse faktum i den omvärld vi idag befinner oss: en stad - Svenskfinlands huvudstad - med över 100 000 invånare kan på ett helt annat sätt försvara det som finns, men framförallt strategiskt utveckla(!) såväl landsbygden och skärgården som näringslivet, högskolesektorn, sjukvården, infrastrukturen och samverkan över Kvarken. Tillsammans kunde vi vara betydligt starkare!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00