Inse fakta och se framåt

04.06.2016 kl. 06:26
All vishet bygger på att erkänna fakta, konstaterade J.K. Paasikivi i tiderna. När undertecknad för mer än fem år sedan varnade för att den splittrade kommunstrukturen i Vasaregionen och Österbotten riskerar att göra Seinäjoki till vårdcentrum i gamla Vasa län samt hotar såväl landskapsbiblioteket som övriga funktioner längs med kusten stod många på rad och hånflinade

Nu är vi dock där - och läget är allvarligt. Jag hoppas innerligt att de kommunpolitiker som har kraft, energi och vision att jobba vidare nu inser vad klockan är slagen. Enbart tillsammans syns vi på kartan, och enbart tillsammans kan vi systematiskt och strategiskt skapa en bättre framtid för kommande generationer. De som säger att storleken inte har någon betydelse har sällan arbetat med särskilt stora frågor. Att storleken har avgörande betydelse för byråkrater i Helsingfors och Bryssel har vi tyvärr gott om bevis för.

 

I dagens regering står nyckelministrarna ofta på rad och beklagar sig över hur exporten haltar och hur industriella arbetsplatser försvunnit. Ändå vägrar man spegla och analysera utbildnings- eller vårdreformer i förhållande till det faktum att vi faktiskt har ett område - Vasaregionen och Österbotten - där antalet industriella arbetsplatser under de senaste tio åren faktiskt ökat och där exporten drar exceptionellt bra. Man försvagar medvetet områden som till stora delar försörjer resten av landet. Sådan är tyvärr verkligheten. Själv hade jag min riksdagsvalsöppning på centralsjukhusets cafeteria just för att signalera varför det är så livsviktigt att vi tillsammans och med öppet sinne strategiskt och långsiktigt måste utveckla vår värdeskapande region och dess näringsliv: nämligen för att ha råd och möjlighet att utveckla den för oss alla enskilda människor livsviktiga offentliga servicen. Med den splittrade kommunstruktur vi har idag riskerar vi tyvärr förlora en massa statligt finansierade arbetsplatser i Vasa - och detta drabbar hela regionen, eftersom många av våra goda grannar här får sin utkomst.

 

Från Vasa stads sida har vi lyckats ingå ett tillväxtavtal med staten som ger oss ett nationellt ansvar för utvecklandet av intelligenta energilösningar. Vi har utvecklat en energiutbildningsstrategi som noteras på högsta EU-nivå och en högskolesektor som tillsammans med Umeå slår inte bara vår egen, utan även flera andra huvudstäder. Vasa satsar mer på kultur än någon annan stad i landet och vi bygger idrottsarenor som kommer att betjäna hela regionen i årtionden framåt. Vi har senaste vecka suttit timtal med bl.a. justitieministern för att bädda för att Vasa även blir framtidens justitiecentrum. Såväl Wasaline som Kvarken Hamnar har tack vare Vasas och Umeås långsiktiga strategiska satningar rekordår såväl bakom sig som framför sig. Att projektet Midway Alignment stött på viss patrull i en viss kategori av denna ansökningsrunda i EU innebär enbart att vi arbetar ännu hårdare för att tillsammans med våra svenska vänner och det finanspolitiska ministerutskottets stöd i ryggen så snabbt som möjligt via olika kanaler finna en långsiktig - och om möjligt ännu mer innovativ - lösning för transportstråket i Kvarken som binder samman Norge och Ryssland i det allt viktigare arktiska området. Projektet går vidare, och som allt annat aktivt resultatinriktat strategiskt utvecklingsarbete kan det enbart bedrivas om man samverkar varje dag. Det skulle gynna regionen om vi hade strukturer som möjliggjorde att även starka krafter från våra grannkommuner dagligen skulle delta i utvecklingsarbetet.

 

Vi har nämligen alla möjligheter att utveckla en region som på alla plan - även inom vården - håller toppklass. Men då är det nog dags för alla goda och positiva krafter att inse faktum i den omvärld vi idag befinner oss: en stad - Svenskfinlands huvudstad - med över 100 000 invånare kan på ett helt annat sätt försvara det som finns, men framförallt strategiskt utveckla(!) såväl landsbygden och skärgården som näringslivet, högskolesektorn, sjukvården, infrastrukturen och samverkan över Kvarken. Tillsammans kunde vi vara betydligt starkare!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00