Dags att prioritera jordbruket

04.06.2016 kl. 06:28
Genom detta värdeval så riskerar regeringen verksamheten på 50 000 jordbrukslägenheter som utgör basen för hela Finlands livsmedelsförsörjning som sysselsätter över 300 000 personer.

Nu på fredagen lämnade fyra oppositionspartier in en interpellation om regeringens jordbrukspolitik. En interpellation är oppositionens starkaste maktmedel gentemot den sittande regeringen och det betyder att oppositionspartierna sett situationen som mycket allvarlig innan man tillgriper detta redskap.

 

Den djupa lönsamhetskrisen i jordbruket har många orsaker. Det låga världsmarknadspriset, handeln med Ryssland som kraschat på grund av handelsbojkotten, affärskedjornas billighetskampanj och försenade stödutbetalningar för att nämna de viktigaste. En del kan regeringen påverka mera och andra mindre.

 

Jord- och skogsbruksminister Kimmo Tiilikainen har enligt uppgifter i offentligheten förberett och föreslagit ett krispaket på 48 miljoner euro som var tänkt att ges till riksdagen nu i regeringens andra tilläggsbudget. Det förslaget fick ändå stryka på foten i regeringen. I stället valde man att ge ytterligare 144 miljoner euro till bolaget Terrafame som idag driver Talvivaaragruvan. I riksdagen gav finansminister Stubb ett svagt löfte om att återkomma till jordbruket senare i höst.

 

Prioriteringen är ett klart värdeval. Även om jordbruket får ett krispaket i höst så innebär det att inga tilläggspengar ända hinner nå bönderna mera i år. Först efter att det finns budgetanslag,  kan Jord- och skogsbruksministeriet inleda förhandlingar med producentorganisationerna MTK och SLC, starta lagberedningen och börja skriva nya förordningstexter och ytterligare föra hela paketet till Bryssel för godkännande. Detta innebär att många gårdar tvingas kasta in handduken i väntan på krisåtgärder som ska föra dem över den djupaste svackan.

 

För Terramfame skulle 96 miljoner nu och 48 miljoner senare i höst gett exakt samma resultat som 144 miljoner genast. För många jordbrukare kommer fördröjningen att vara ödesdiger. Den enda orsak jag kan se till denna prioritering är att regeringen inte vill ta obehaglig kritik över kassaflödet till det bottenlösa penninghålet Talvivaara två gånger, nu och på nytt på hösten. Genom detta värdeval så riskerar regeringen verksamheten på 50 000 jordbrukslägenheter som utgör basen för hela Finlands livsmedelsförsörjning som sysselsätter över 300 000 personer. Jag har själv som oppositionspolitiker försökt hitta de positiva sakerna också hos denna regering när det funnits orsak. Nu känner jag bara en djup besvikelse och en växande vrede. Böndernas demonstration för drygt två månader sedan klingade för döva öron.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37