Inte en hållbar grund

28.05.2016 kl. 10:52
På torsdagen för en vecka sedan gav regeringen och social- och hälsovårdsminister Rehula (C) sitt lagförslag om vilka 12 centralsjukhus som skall ha fulljour i framtiden.

 Kommunerna och andra aktörer har tid på till hösten att ge sina utlåtanden till ministeriet. Som bekant finns Vasa centralsjukhus som det enda som också i praktiken fungerar på båda våra nationalspråk, finska och svenska, inte med bland de tolv. Istället är det Seinäjoki centralsjukhus som enligt förslaget blir fulljoursjukhus och ska betjäna Österbotten.

 

Under hela våren har lobbyverksamhet för Vasa varit intensiv. Tjänstemannakontakter, politiska kontakter, stora mängder fakta och goda argument för att just Vasa ska få fulljour har framförts. Det senaste mötet med minister Rehula hölls på fredagen efter att beslutet fattats. Då träffade de österbottniska riksdagsledamöterna, ledningen för Vasa centralsjukhus och representanter för vårt landskapsförbund minister Rehula och fick hans syn på beslutet. Ministern poängterade att nu är det landskapet själv som ska ge förslag till vad som ska finnas i Vasa efter 2018. Däremot valde han att inte säga något om vad hans lagförslag på riktigt innebär.

 

Lagförslaget innebär nämligen att de ekonomiska resurserna styrs bort från Vasa och andra centralsjukhus som inte får fulljour. Det innebär tilläggsresurser för de som får fulljour. Det innebär att andra operationer än dagkirurgi i praktiken upphör på våra kretssjukhus som Malmska i Jakobstad. Detta lagförslag är det första konkreta i det jättepaket som kallas Sote-reformen om ska spara 3 miljarder euro. Att med ett sådant upplägg rulla bollen tillbaka till österbottningarna är inte speciellt ärligt. "Ni får själva bestämma hur ni ska ha det" sa minstern. Han valde att inte säga, att vi inte kommer att får några pengar för att göra det.

 

Det här visar med all önskvärd tydlighet vad som händer när SFP inte ryms med i regeringen. De tre partier som nu sitter vid makten, och framför allt centerpartiet ser inte vilket sjukhus som har flest specialiteter, det vill säga Vasa. De ser inte var näringslivet blomstrar och var befolkningstillväxten finns, i Österbotten. De bryr sig inte om vilket sjukhus som betjänar nästan 100 000 svenskspråkiga utan styr resurserna till ett landskap där de svenskspråkig räknas i hundratal. Det minister Rehula och regeringen sett på är var de har sina väljare. Det är inte en hållbar grund att bygga samhället på.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00