Inte en hållbar grund

28.05.2016 kl. 10:52
På torsdagen för en vecka sedan gav regeringen och social- och hälsovårdsminister Rehula (C) sitt lagförslag om vilka 12 centralsjukhus som skall ha fulljour i framtiden.

 Kommunerna och andra aktörer har tid på till hösten att ge sina utlåtanden till ministeriet. Som bekant finns Vasa centralsjukhus som det enda som också i praktiken fungerar på båda våra nationalspråk, finska och svenska, inte med bland de tolv. Istället är det Seinäjoki centralsjukhus som enligt förslaget blir fulljoursjukhus och ska betjäna Österbotten.

 

Under hela våren har lobbyverksamhet för Vasa varit intensiv. Tjänstemannakontakter, politiska kontakter, stora mängder fakta och goda argument för att just Vasa ska få fulljour har framförts. Det senaste mötet med minister Rehula hölls på fredagen efter att beslutet fattats. Då träffade de österbottniska riksdagsledamöterna, ledningen för Vasa centralsjukhus och representanter för vårt landskapsförbund minister Rehula och fick hans syn på beslutet. Ministern poängterade att nu är det landskapet själv som ska ge förslag till vad som ska finnas i Vasa efter 2018. Däremot valde han att inte säga något om vad hans lagförslag på riktigt innebär.

 

Lagförslaget innebär nämligen att de ekonomiska resurserna styrs bort från Vasa och andra centralsjukhus som inte får fulljour. Det innebär tilläggsresurser för de som får fulljour. Det innebär att andra operationer än dagkirurgi i praktiken upphör på våra kretssjukhus som Malmska i Jakobstad. Detta lagförslag är det första konkreta i det jättepaket som kallas Sote-reformen om ska spara 3 miljarder euro. Att med ett sådant upplägg rulla bollen tillbaka till österbottningarna är inte speciellt ärligt. "Ni får själva bestämma hur ni ska ha det" sa minstern. Han valde att inte säga, att vi inte kommer att får några pengar för att göra det.

 

Det här visar med all önskvärd tydlighet vad som händer när SFP inte ryms med i regeringen. De tre partier som nu sitter vid makten, och framför allt centerpartiet ser inte vilket sjukhus som har flest specialiteter, det vill säga Vasa. De ser inte var näringslivet blomstrar och var befolkningstillväxten finns, i Österbotten. De bryr sig inte om vilket sjukhus som betjänar nästan 100 000 svenskspråkiga utan styr resurserna till ett landskap där de svenskspråkig räknas i hundratal. Det minister Rehula och regeringen sett på är var de har sina väljare. Det är inte en hållbar grund att bygga samhället på.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15