Vi sitter i samma båt

24.05.2016 kl. 15:06
Finlands Näringsliv EK och Företagarna i Finland är osams om de lokala avtalens roll i konkurrenskraftspaketet. SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz menar att förtroendebristen i den finska politiken återspeglas i EK:s och Företagarnas käbbel.

- Hur svårt kan det vara att sitta ner vid ett bord och diskutera dessa frågor öppet, med alla parter? Konkurrenskraftsavtalet är livsviktigt för att bygga upp förtroende och förutsägbarhet för framtiden. Just nu kan vi vara glada för att företagen betalar ut stora dividender i år, men det är mycket oroväckande att de inte istället väljer att investera i Finland. Ett balanserat avtal kunde vara den injektionsspruta som behövs, säger Adlercreutz.

Igår konstaterade EK:s Matti Alahuhta att redan fyra procent lägre enhetskostnader och ett nollavtal under år 2017 skulle minska vårt konkurrenskraftsgap till Sverige och Tyskland med två procent. Kombinerat med en moderat lönepolitik under de följande åren skulle detta ledan till en märkbar förbättring i landets konkurrenskraft.

- Avtalet är ändå bara plåster på såren. För att vi skall kunna bygga för framtiden måste hela arbetsmarknadssystemet bli smidigare, och därför är de lokala avtalen viktigare på lång sikt. De måste dock bygga på ömsesidigt förtroende – att båda parter upplever att de har någonting att säga till om i förhandlingen. Det betyder inte ett förtroendemannatvång.
Adlercreutz är medlem i riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott där samhällsfördraget och dess efterträdare konkurrenskraftsavtalet diskuterats flitigt.

- En obligatorisk plats i styrelsen för de anställda skulle vara ett steg på vägen till ökat förtroende och en smidigare arbetsmarknad. Vi sitter alla i samma båt, och måste nu ro den iland tillsammans.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15