Remissdebatt om statsrådets redogörelse om den inre säkerheten 24.5 2016

24.05.2016 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Vi kan väl alla medge att det i dag finns sådana spänningar i tillvaron som hotar den inre säkerheten, spänningar som inte var lika kännbara för tio-femton år sedan. Då talar vi om cybersäkerhet och hybridkrig, om terrorismen som slår till välorganiserat och med blind styrka mitt i Europas metropoler, om rasism och hatprat som kränker människovärdet och om extremhögern som inte respekterar demokratiska spelregler utan vill ta lagen i egna händer. Den inre säkerheten hotas också av människohandel och våld mot kvinnor, som fortfarande är ett stort problem i vårt land och sysselsätter många poliser.

 

Värderade talman,

I redogörelsen som vi nu behandlar slås fast att vårt lands östgräns ska förstärkas med 160 gränsbevakare.

Det är säkert motiverat att östgränsen stärks, men det borde inte ske på bekostnad av sjöbevakningen eller de allmänna polisresurserna. Enligt redogörelsen planerar gränsbevakningsväsendet att avstå från sjöbevakningsstationerna i Porkala, Kaskö, Kalajoki och Kemi.

Särskilt Porkala är en strategiskt viktigt utpost i Finska viken. Nu flyttar man i praktiken tilläggsresurser från Finska viken till östgränsen, trots att vi vet att aktiviteten på Östersjön under de senaste åren har ökat, inte minskat.

 

Värderade talman,

 

Vilket är det främsta intrycket när man läser redogörelsen i sin helhet? Slutsatsen kan beskrivas som paradoxal: hoten och osäkerheten ökar på flera plan, men samtidigt ska de bemötas med minskade resurser.

 

Å ena sidan utropas i rapporten, något patetiskt, att Finland ska bli världens tryggaste land – å andra sidan medges öppet att den synliga och systematiska övervakningen minskar betydligt för polisens del. Jag citerar redogörelsen (sida 17): "Den betydliga minskningen av övervakning av allmänna platser kommer sannolikt att öka antalet störningar och brott – misshandel, skadegörelse och dylikt."

 

Detta är häpnadsväckande rak och oförskönad text.

Att man stänger polisstationer på många mindre orter leder till att polispatrullerna kommer att "sitta mycket på vägen" – man kan undra om det här är ett effektivt bruk av tid.

Exempelvis har man i den region där jag själv lever bestämt att stänga polisstationen i Hangö ­– en hamnstad där polisens närvaro behövs i synnerhet som det där förekommer en del organiserad brottslighet. Bondförnuftet säger att det skulle vara bättre med en egen lokal polisstation, i stället för att patrullerna ska rycka ut från större grannstäder.

Redogörelsen säger också öppet att många brott blir outredda på grund av resursbristen. Det är skäl fråga sig vilken inverkan detta har på den allmänna rättsuppfattningen, säkerhetskänslan och polisens egen arbetsmoral.

Vi borde inte undervärdera betydelsen av att även mindre brott utreds och att polisen är närvarande i samhället för att preventivt hindra brott. Polisen bör även aktivare rekrytera personal bland etniska minoriteter och kvinnor.

Väsentligt är att i samhället på bred front i skolor och andra sociala sammanhang motverka utslagning. Det är genom preventivt arbete och integrationsinsatser som vi kan se till att det inte uppstår utanförskap som i förlängningen kan hota den inre säkerheten. Alla ska tas med och vara delaktiga.

 

Värderade talman,

 

Det är av central betydelse att hela kedjan är i skick – polis, åklagare och domstolar. Det ska inte få finnas proppar i systemet som leder till ännu längre behandlingstider. Detta betonade den parlamentariska grupp som för ett drygt år sedan under Kari Tolvanens ledning ansåg att man borde sätta till cirka 70 miljoner euro för att trygga rättssäkerheten. I den nu aktuella redogörelsen är det ändå andra ekonomiska realiteter som styr.

Svenska riksdagsgruppen anser att det är bra att regeringen inlett lagstiftningsprojekt dels för att förnya underrättelselagstiftningen och dels för att ge gränsbevakningsväsendet större befogenheter att reagera på hybridhot.

 

Avslutningsvis vill jag ännu betona svenskans roll. Då gränsbevaknings- och räddningsväsendet reformerar och trimmar sina strukturer bör man se till att det finns kvar enheter med svenska som förvaltningsspråk. För polisens del ska också de regionala enheterna som bildats på språklig grund finnas kvar i framtiden, vilket – om jag förstått saken rätt – också minister Orpo har signalerat.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15