Borgå sjukhus och förlossningsavdelningen behövs

24.05.2016 kl. 11:17
Regeringen offentliggjorde förra veckan sitt förslag till ny jourförordning och annan för sjukhusen relevant lagstiftning. En skärpning sker samtidigt som regeringen betonar att man inom sjukvårdsdistrikten nu borde komma överens om en ny arbetsfördelning. Lagpaketet går nu på utlåtanderond och bland annat kommunerna har möjlighet att uttrycka sin åsikt före medlet av september.

Förslaget till ny jourförordning väcker många frågor. Kravet på 1000 förlossningar per år finns kvar, likaså möjligheten att av social- och hälsovårdsministeriet ansöka om dispens från kravet. Det nya är, att då den nya jourförordningen träder ikraft 1.1.2017, måste beslutet om att ansöka om dispens fattas enhälligt av sjukvårdsdistrikten. Vilket i vårt fall innebär att styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) måste vara enhälligt i sitt beslut för att ministeriet alls ska behandla ansökan om dispens.

 

Kravet på enhällighet är unikt, övrigt beslutsfattande sker via majoritetsbeslut. Förslaget är minst sagt märkligt ur demokratiskt synvinkel.

 

Övriga paragrafer om jourverksamheten torde ge en viss möjlighet att inom HNS komma överens om vilken jour som ska finnas på de olika sjukhusen. Tolkningarna om vilka effekterna på Borgå sjukhus är, samt när eventuella förändringarna sker, varierar i skrivande stund. Frågetecknen är många ännu. Men förändringar eller försämringar får vi nog förbereda oss på.  

 

På grund av de många frågetecknen är det nu viktigt att kommunerna i östra Nyland har en gemensam vision och vilja att trygga så många funktioner som möjligt vid Borgå sjukhus. Kommunerna måste koordinera sina åsikter så att vi utåt presenterar samma vision.

 

Vi ska nu arbeta på bred front, dels måste vi göra allt vi kan föra trygga förlossningsavdelningens framtid och dels måste vi göra vad vi kan för att trygga sjukhusets framtid. Ifall vi går miste om förlossningarna och med detta även andra funktioer måste vi få något istället och en reservplan behövs. Den nya arbetsfördelningen kan inte enbart innebära att en centralisering av funktioner till huvudstadsregionen.

 

Nämnden för Borgå sjukvårdsområde borde nu fatta beslut om att anhålla om tilläggstid för förlossningsavdelningen. Följande steg blir att försäkra oss om att styrelsen för HNS anhåller om undantag av ministeriet. I det här arbetet behövs alla partiers insats.

 

Dessutom är det oerhört viktigt att kommunerna tillsammans gör allt som står i vår makt för att försvara sjukhusets verksamhet som helhet. Det har talats om möjligheterna att utöka ögonkirurgin, psykiatrin och dialysen. Huruvida det här är realistiskt återstår att se.

 

Jourverksamheten är alldeles central för ett sjukhus verksamhet. Det är absurt att tänka sig att en växande region med ekonomisk bärkraft som är på toppnivå i landet skulle vara utan jour efter klockan 16. Likaså är det otänkbart att de över 15 000 kirurgiska ingrepp som idag utförs på Borgå sjukhus skulle upphöra och överföras till huvudstadsregionens större sjukhus.

 

Kampen är den här gången betydligt svårare. Då vi i östra Nyland i november 2014 gick man ur huse för att visa vår vilja var det lättare eftersom det gällde att få ett organ, styrelsen för HNS, att ansöka om dispens från 1000 förlossningar.

 

Delvis är utmaningen den samma nu, det gäller att lobba för att först nämnden för Borgå sjukvårdsområde och sedan styrelsen för HNS lämnar in ansökan om tilläggstid för förlossningsavdelningen. Men den här gången gäller det också att trygga sjukhusets framtid. Borgå sjukhus måste kunna ge vård åt såväl gammal som ung på både finska och svenska också i framtiden.

 

Kommunerna har en central roll och vi måste nu kunna enas kring frågan om vårt sjukhus. Vi startar nu en kortkampanj där alla som vill kan delta. Samtidigt kommer vi att inleda politiska förhandlingar på olika nivåer för att försäkra oss om att vi kan bevara så mycket som möjligt av Borgå sjukhus.      

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55