Borgå sjukhus och förlossningsavdelningen behövs

24.05.2016 kl. 11:17
Regeringen offentliggjorde förra veckan sitt förslag till ny jourförordning och annan för sjukhusen relevant lagstiftning. En skärpning sker samtidigt som regeringen betonar att man inom sjukvårdsdistrikten nu borde komma överens om en ny arbetsfördelning. Lagpaketet går nu på utlåtanderond och bland annat kommunerna har möjlighet att uttrycka sin åsikt före medlet av september.

Förslaget till ny jourförordning väcker många frågor. Kravet på 1000 förlossningar per år finns kvar, likaså möjligheten att av social- och hälsovårdsministeriet ansöka om dispens från kravet. Det nya är, att då den nya jourförordningen träder ikraft 1.1.2017, måste beslutet om att ansöka om dispens fattas enhälligt av sjukvårdsdistrikten. Vilket i vårt fall innebär att styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) måste vara enhälligt i sitt beslut för att ministeriet alls ska behandla ansökan om dispens.

 

Kravet på enhällighet är unikt, övrigt beslutsfattande sker via majoritetsbeslut. Förslaget är minst sagt märkligt ur demokratiskt synvinkel.

 

Övriga paragrafer om jourverksamheten torde ge en viss möjlighet att inom HNS komma överens om vilken jour som ska finnas på de olika sjukhusen. Tolkningarna om vilka effekterna på Borgå sjukhus är, samt när eventuella förändringarna sker, varierar i skrivande stund. Frågetecknen är många ännu. Men förändringar eller försämringar får vi nog förbereda oss på.  

 

På grund av de många frågetecknen är det nu viktigt att kommunerna i östra Nyland har en gemensam vision och vilja att trygga så många funktioner som möjligt vid Borgå sjukhus. Kommunerna måste koordinera sina åsikter så att vi utåt presenterar samma vision.

 

Vi ska nu arbeta på bred front, dels måste vi göra allt vi kan föra trygga förlossningsavdelningens framtid och dels måste vi göra vad vi kan för att trygga sjukhusets framtid. Ifall vi går miste om förlossningarna och med detta även andra funktioer måste vi få något istället och en reservplan behövs. Den nya arbetsfördelningen kan inte enbart innebära att en centralisering av funktioner till huvudstadsregionen.

 

Nämnden för Borgå sjukvårdsområde borde nu fatta beslut om att anhålla om tilläggstid för förlossningsavdelningen. Följande steg blir att försäkra oss om att styrelsen för HNS anhåller om undantag av ministeriet. I det här arbetet behövs alla partiers insats.

 

Dessutom är det oerhört viktigt att kommunerna tillsammans gör allt som står i vår makt för att försvara sjukhusets verksamhet som helhet. Det har talats om möjligheterna att utöka ögonkirurgin, psykiatrin och dialysen. Huruvida det här är realistiskt återstår att se.

 

Jourverksamheten är alldeles central för ett sjukhus verksamhet. Det är absurt att tänka sig att en växande region med ekonomisk bärkraft som är på toppnivå i landet skulle vara utan jour efter klockan 16. Likaså är det otänkbart att de över 15 000 kirurgiska ingrepp som idag utförs på Borgå sjukhus skulle upphöra och överföras till huvudstadsregionens större sjukhus.

 

Kampen är den här gången betydligt svårare. Då vi i östra Nyland i november 2014 gick man ur huse för att visa vår vilja var det lättare eftersom det gällde att få ett organ, styrelsen för HNS, att ansöka om dispens från 1000 förlossningar.

 

Delvis är utmaningen den samma nu, det gäller att lobba för att först nämnden för Borgå sjukvårdsområde och sedan styrelsen för HNS lämnar in ansökan om tilläggstid för förlossningsavdelningen. Men den här gången gäller det också att trygga sjukhusets framtid. Borgå sjukhus måste kunna ge vård åt såväl gammal som ung på både finska och svenska också i framtiden.

 

Kommunerna har en central roll och vi måste nu kunna enas kring frågan om vårt sjukhus. Vi startar nu en kortkampanj där alla som vill kan delta. Samtidigt kommer vi att inleda politiska förhandlingar på olika nivåer för att försäkra oss om att vi kan bevara så mycket som möjligt av Borgå sjukhus.      

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15