Statsministerns upplysning om statens ägarstyrningspolitik

17.05.2016 kl. 15:00
Gruppanförande 17.5 2016, Carl Haglund

Värderade talman,

När det gäller statens ägarstyrningspolitik kan man mycket komprimerat sammanfatta Svenska riksdagsgruppens grundlinje såhär: Det ska inte vara ett självändamål att äga – men det ska heller inte vara ett självändmål att sälja.

Varje försäljning av statens egendom måste kunna motiveras på ett vettigt sätt. Och framför allt: Den kritiska nyckelfrågan är hur försäljningsinkomsterna används.

 

Statsminister Sipiläs mål är en effektiverad kapitalanvändning och att genom en aktiv hantering av statens egendom få till stånd ny ekonomisk aktivitet – ”tase töihin”.  Det kan anses vara bra, om detta görs långsiktigt och strategiskt.

Principerna för hur staten sköter sin egendom ska fördomslöst kunna ses över. Det faktum att egendomen är stor – totalvärdet på de bolag staten äger i relation till bruttonationalprodukten är störst i Finland i hela Europa – gör att det krävs en stor vishet och klara principer om hur egendomen förvaltas.

 

Statsministern förnekar att det nya utvecklingsbolag som ska grundas har som huvuduppgift att trimma bolagen i försäljningsskick.

Statsministern ber ändå i sin upplysning om fullmakter att minska statens ägande i vissa bolag. För Svenska riksdagsgruppen är det inte ett problem om ägarandelen i exempelvis Altia eller Raskone minskas. Men det borde ske så att de friställda medlen omplaceras för att ge minst lika god avkastning som tidigare.

Problemet är att regeringen behöver pengarna för tidsbundna projekt. Sipilä behöver dem för sina spetsprojekt – vägar, järnvägar, utbildning, digitalisering och bioprojekt – som under åren 2016–2018 kräver finansiering för omkring 1,6 miljarder euro. Då dessa pengar ska tas från försäljningen och avkastningen av statsegendom kan man undra om det verkligen går att tala om långsiktighet.

Det blir tvärtom att på kort sikt lappa luckor i statens budgetekonomi. Den sortens ägarstyrningspolitik vill vi för vår del varna för. Staten borde inte sälja bort sin egendom för att finansiera tidsbundna spetsprojekt.

 

Värderade talman,

Vi noterar några plus i marginalen:

Det är bra att man söker större långsiktighet i ägarpolitiken genom att tillsätta en parlamentarisk delegation. Genom en parlamentarisk förankrad politik söker man kontinuitet som sträcker sig över valperioderna. Det får ändå inte bli oklart vad som är det parlamentariska arbetets roll. Det måste klart framgå var gränsen går mellan politiskt ansvar och oegentlig inblandning i affärsverksamheten.

 

Här finns det orsak att vara tydlig och särskilja vad man menar. Att man i ägarstyrningen förutsätter samhällsamsvar av de statsägda bolagen är förstås inte en uppmaning till politisk inblandning i bolagens verksamhet. Rent generellt kan man säga att staten ska akta sig för att ingripa i bolagens verksamhet.

Det finns flera exempel från vår närhistoria där denna princip har varit dunkel. Exempelvis att tidigare regeringars ministrar dragits med i Talvivaara-soppan.

Det finns skäl att ställa många helt konkreta frågor och förtydliga spelreglerna. En vital fråga är: För vad är staten som ägare politiskt ansvarig och för vad enbart ekonomiskt? En lika väsentlig fråga är hur man ska försäkra sig om att man inte blandar sig i affärsverksamhet med politiska motiv?

Under min egen tid som minister i ekonomisk-politiska ministerutskottet fann jag ansvarsfördelningen gällande Solidium högst oklar. Å ena sidan har Solidium placeraransvaret, å andra sidan kräver man ägarstyrning av politikerna. Här efterlyser vi större tydlighet. Antingen borde Solidiums beslut enbart komma till kännedom till ministerutskottet, eller också ber man minsterutskottet dra upp de stora riktlinjerna som Solidium sedan är skyldigt att följa.

 

Värderade talman,

Det lönar sig inte för staten att avstå från sitt strategiska ägande. Försörjningen, försvarets behov, samhällets grundfunktioner och folkhälsan är tunga skäl som motiverar ett strategiskt ägande.

I statsministerns upplysning betonas att samhällsansvar är en grundläggande värdering för de statsägda bolagen. Till det kan man säga: fattas bara annat, då samhällsansvar har blivit en viktig värdering som numera oftare än förr lyfts fram också i den privata businessvärlden.

Det är bra att statsministern för en öppen dialog om ägarpolitiken – det är något som vi har efterlyst. Nu hoppas vi på en lika öppen dialog här i riksdagen om hur de friställda pengarna ska användas.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00