Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

14.05.2016 kl. 09:14
Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat.

Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 Svenskfinlands kommuner bär sitt ansvar!

 

Kommunerna i Svenskfinland har varit duktiga på att ta emot flyktingar, visar en alldeles pinfärsk studie som presenterades i veckan. Det har vi nog vetat, men visst är det bra att också få det bekräftat. Tyvärr är det många kommuner i landet som ännu inte velat vara med och dela på ansvaret. Ännu färre är det som ser de möjligheter som invandringen kan medföra. Här gäller det att få ut budskapet om de goda erfarenheter och exempel som finns.

 

I veckan hade jag nöjet att få besöka föreningen Kansalliskielet ry:s årsmöte i Helsingfors. Det är en förening för finskspråkiga som stöder det tvåspråkiga Finland. Jag hade blivit ombedd att tala om bl.a. språkets betydelse för en god integration. Det finns fler exempel från våra svenskspråkiga regioner på hur man på ett framgångsrikt sätt lyckats med integreringen av invandrare på svenska. Jag valde denna gång att lyfta upp Närpes som konkret exempel. Med sin dryga 25 års erfarenhet av mottagning av flyktingar och arbetsrelaterad invandring är resultaten imponerande. Av Närpes stads befolkning idag har drygt 11procent utländsk bakgrund. Samtidigt kan staden stoltsera med en arbetslöshetsprocent på bara 4! Det här visar tydligt att man i Sydösterbotten hittat ett fungerande koncept. En modell som ka tjäna som förebild.

 

Erfarenheterna från de finlandssvenska regionerna visar också att det finns fördelar med att som invandrare i Finland lära sig svenska som första språk, speciellt om man blir kvar i regionen. Svenskan hör till den indoeuropeiska språkgruppen och för de invandrare som kan engelska är steget inte långt till att lära sig svenska. Men detta förutsätter att de nyanlända invandrarna informeras om Finlands tvåspråkighet i ett tidigt skede. Det är ofta först efter några månaders vistelse i Finland som invandrarna märker att vi har ett tvåspråkigt land. Deras vänner, stödpersoner och andra aktiva kan vara svenskspråkiga. Naturligtvis beror mycket på i vilken region man landar. Men det viktiga är att ge individen själv möjlighet att få väja vilket språk han eller hon vill lära sig först. En lyckad språkinlärning är nämligen nyckeln till en god integration.

 

Om vi återgår till Närpes, så kan vi också konstatera att utan den arbetskraft som kommit från andra länder, skulle vi inte ha den omfattning på inhemska gurkor och tomater i våra butiker landet runt. Inte heller på industrisidan inom trä och metall skulle arbetskraften vara tryggad i Sydösterbotten. D.v.s. invandrarna har en framträdande roll för hela stadens och regionens välmående. Det är just den här typen av erfarenheter som också skulle behöva få större synlighet i den allmänna debatten. Det är inte så att de asylsökande och invandrarna kommer till vårt land och tar våra jobb eller vill leva på våra socialbidrag, vilket de invandrarfientliga hävdar. De kan, då integrationen ske på rätt sätt, då de får känna sig delaktiga i samhället och bli behandlade som jämlika, medföra ett mervärde och berika såväl vårt näringsliv som vår kultur. Självfallet kan det finnas undantag, men de flesta är mänskor som du och jag, som vill ha en uppgift i livet och som vill göra rätt för sig och känna sig delaktiga. Här har vi ännu mycket att göra då det gäller attitydklimatet i landet. Därför borde de goda exemplen lyftas fram ännu mera.

 

Vad tyckte man då i föreningen Kansalliskielet? Jo, man tackade och sa ” Oj, man blir på så gott humör, det här borde flere få veta”

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15