Exportperiferi mot spritmetropol

15.05.2016 kl. 07:03
Kenneth Myntti skrev för en tid sedan en utmärkt kolumn om hur spriten föder Helsingfors. Finländska resenärer hade i fjol hela 72 miljoner liter alkohol i bagaget då de återvände från en utlandsresa och det är de båtar som trafikerar mellan Tallinn och Helsingfors som i regel står för 70 procent av all importsprit.

Precis som Myntti skriver är det långt tack vare den förmånliga Estlandsspriten som Helsingfors i dag kan bygga ut västra hamnen och ­planera för en kommande järnvägstunnel under Östersjön. Vi har alltså ett spritrally jämte övrig affärsverksamhet av skatteteknisk art som grund för ett ekonomiskt samarbete mellan Estland och Helsinfors. En förbindelse som staten genom dels skattesubventionen (tax free) och sjukvårdskostnader de facto stöder med flera miljarder euro per år.

Ovan beskrivna faktum skulle vara betydligt lättare att svälja om inte vi österbottningar med landets högsta exportsiffror samtidigt dagligen skulle tvingas kämpa stenhårt för såväl vettiga tåg-, flyg- som sjöförbindelser samt för förbättrandet av ett vägnät som till många delar håller på att förfalla. T.ex. flygplatsen i Kronoby har en betydligt större och viktigare betydelse för ekonomin i Finland än vad ett ensidigt akademiskt nydumt stirrande på enbart passagerarsiffror ger sken av. Industrins andel av näringsstruturen i Jakobstad-Karleby-regionen är ca 50 % (!) högre än vad den är då man ser på landet som helhet. Att vi dessutom i Österbotten har en industri med ett exceptionellt högt förädlingsvärde samt en exportgrad som är i en klass för sig, borde få alla kloka hjärnor att inse, att det är här man skall satsa ännu mer på goda förbindelser, forskning och utveckling. Helt enkelt av den enkla orsaken att det generar mer nya pengar till landet som helhet.

Att landskapet Österbotten i absoluta euron mätt exporterar mer än de fem minst exporterande landskapen gör sammanlagt talar för sig själv, och borde definitivt vara något som såväl utbildnings- som vårdreformer också tar i beaktande. Risken är dock överhängande att vårdreformen enbart används som ett verktyg för att förverkliga drömmen om landskapsstyre och att man i sin iver inte beaktar reformens verkningar på de nationellt sett oerhört viktiga värdeskapande ekosystemen i Jakobstad-Karlely samt Vasaregeionen. Det vore dock ärligt att skippa termen självstyrande, eftersom pengar likt i kommunistiska Kuba skall snurras via staten som i perioder genom olika på dåtiden baserade index och medeltal fördelar pengarna. Alltså förflyttar pengar från de områden som haft det lite bättre till de som haft det sämre. Att vi haft och har en god servicenivå är en av de byggstenar som gör att människor och därmed företag mår bra och har kraft att generera betydligt mer pengar för finansieringen av servicen i fosterlandet än vad man själv gör av med. Exportindustrin behöver goda förbindelser även om det på basen av ensidig statistik ofta talas mest om de som flyter tack vare halvgratis sprit och tobak.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström
11.05.2022 kl. 15:00

Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön

Gruppanförande framfört av ledamot Anders Adlercreutz
20.04.2022 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström
19.04.2022 kl. 14:35

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00