Från Wickström till VEBIC

08.05.2016 kl. 12:47
I samband med att vi gratulerar Vasabladet för dess 160 första framgångsrika år, passar det bra att lyfta fram några fenomen som under samma tidsperiod gett utdelningsområdet en mycket stabil grund att vidareutvecklas ifrån.

Det är en genomgripande europeisk trend att det är medelstora städer och kunskapsintensiva regioner med exportinriktad modern industri samt ett starkt socialt och kulturellt kapital som skapar innovationer och därmed nytt kapital.

Otaliga är de såväl kända som mindre kända österbottningar som under olika tidsepoker och i olika sammanhang spelat avgörande roller i utvecklandet av vårt landskap och fosterland. Det är oerhört fascinerande att studera hur till exempel John Wickström som föddes i Vassor 1870 redan före århundradets slut ägde tre stycken bolag inom verkstadsindustrin i Chicago. Wickström hörde liksom Ford och Olds till banbrytarna inom bilindustrin globalt.

På hemmaplan i Vasa hade bland annat Metvikens mekaniska verkstad år 1917 genom företagsköp utvidgat sin verksamhet och produkturvalet bestod av såg- och kvarnmekanik, vattenturbiner, ångmaskiner, ångpannor, samt bogserfartyg och varpbåtar. Bolaget köptes år 1936 av Ab Wärtsilä Oy. Även Finska Motorfabriken växte kraftigt och före kriget tillverkade enbart Bröderna Wickström cirka 1000 båtmotorer per år i Vasa. Att Oy Strömberg Ab flyttades till Vasa undan kriget var även det en avgörande milstolpe i det bygge som idag utgör Nordens starkaste energiteknologikluster.         

Dagens satsningar på nya former av samverkan och logistikkoncept i Kvarkenregionen, Vasa stads energiutbildningsstrategi samt energilaboratoriet VEBIC (Vaasa Energy Business Innovation Centre) intill Brändö bro är några exempel på åtgärder som – med avstamp i ovan beskrivna tradition och historia - skall bidra till att skapa tusentals nya arbetsplatser under kommande år. Att vi längs med kusten även har globalt ledande kemisk industri, båtindustri, livsmedelsindustri, omfattande pälsnäring, starka högskolor, metallindustri och ett grönsakskluster gör att här finns alla förutsättningar för ett gott och naturnära liv med mångsidig och högklassig offentlig service i livets alla skeden.

När det gäller svenskspråkig service kunde vi mycket väl betjäna såväl Svenskfinland som övriga Norden. När offentliga aktörer nu lärt sig att på riktigt skapa nya resurser och stärka näringslivet i samarbete med Bryssel är det dags att hitta äkta partners i till exempel USA, Kina, Ryssland och Saudiarabien. Vi kan bli bäst globalt på att utnyttja potentialen knuten till arktiska områden.  Likt Wickström från Vassor bör vi glömma alla gränser, ställa ribban högt och satsa på att modigt utnyttja alla de möjligheter som finns. Vi har en gyllene chans, och vi skall ta den. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00