Klok ekonomisk politik efterlyses

08.05.2016 kl. 12:42
Som alla vet fortsätter ålderstrukturen att förändras kraftigt under nästan två årtionden framåt och även följande fyraårsperiod kommer att vara en tuff period för statsekonomin i Finland.

Därför är det väsentligare än någonsin förr att regeringens beslut är trovärdiga samt att man tar sådana beslut och prioriteringar som på riktigt skapar förutsättningar för äkta tillväxt.

Vad beträffar arbetsmarknaden är det är bra att en exportindustristyrd modell för lönebildningen införs – och vi väntar på större konkreti när det gäller reformer som ökar de lokala avtalen på arbetsmarknaden. Även om regeringen åtminstone litet hejdar sig när det gäller utbildningsnedskärningarna, är sanningen den att rambudgeten betyder radikalt försvagade resurser för utbildningen. Det är fel väg om vi på allvar vill lyfta landet.

Alla inser att om budgetekonomin ska balanseras med fyra miljarder euro lyckas det inte om vi inte delvis prutar på vår sociala välfärd. För att det ska kunna ske rättvist, borde ett gemensamt kostnadstak för mediciner, vårdavgifter och resekostnader införas. På det sättet skulle vi även få en helhetsbild av det sociala ersättningssystemet och därigenom undvika att låginkomsttagare drabbas oskäligt hårt. Den nordiska välfärdsmodellen ska inte skrotas.

Regeringens rambudget innehåller både ett företagarpaket och ett sysselsättningspaket. Här är regeringen på rätt väg. Nu gäller det att implementera besluten och att se till att byråkratin är smidig. Arbets- och näringsbyråtjänsterna, TE-tjänsterna, borde effektiveras och göras mer resultatinriktade. Privata arbetsförmedlingstjänster kan utnyttjas, det finns goda erfarenheter av det.

Dessutom måste vi i Finland vakna för satsningar på arbetsplatsvälmående. Sjukfrånvaron och sjukpensioneringen kostar samhället otroligt mycket.

Jag efterlyser även tydligare visioner av regeringen om hur vi ska skapa morgondagens ekonomi. Vi ska inte begränsa oss till de närmaste fyra åren, utan vi ska se längre än så: fem, tio eller 20 år framåt.

Vilka områden och teknologier ska vi vara bäst på globalt? Hur förhåller sig Finland till nya fenomen som fördelningsekonomi, et cetera? Vi ligger även hästlängder efter Sverige och en del andra länder när det gäller att delta i de stora investeringsprojekt som startat i olika delar av världen där stora ekonomier nu öppnas upp för utländskt kapital. Det övriga landet har all anledning att ta modell av Österbottens höga sysselsättningsläge och vår exportdrivna industri. Framför allt bör man från statligt håll undvika att genom nedskärningar i vård eller utbildning försvaga det landskap som per person inbringar mest pengar för finansiering av hela landets välfärd.

 

Till slut vill jag även passa på att gratulera nya kretsordföranden Sven Jerkku. Jag ser fram emot gott samarbete för Österbottens bästa!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50