Klok ekonomisk politik efterlyses

08.05.2016 kl. 12:42
Som alla vet fortsätter ålderstrukturen att förändras kraftigt under nästan två årtionden framåt och även följande fyraårsperiod kommer att vara en tuff period för statsekonomin i Finland.

Därför är det väsentligare än någonsin förr att regeringens beslut är trovärdiga samt att man tar sådana beslut och prioriteringar som på riktigt skapar förutsättningar för äkta tillväxt.

Vad beträffar arbetsmarknaden är det är bra att en exportindustristyrd modell för lönebildningen införs – och vi väntar på större konkreti när det gäller reformer som ökar de lokala avtalen på arbetsmarknaden. Även om regeringen åtminstone litet hejdar sig när det gäller utbildningsnedskärningarna, är sanningen den att rambudgeten betyder radikalt försvagade resurser för utbildningen. Det är fel väg om vi på allvar vill lyfta landet.

Alla inser att om budgetekonomin ska balanseras med fyra miljarder euro lyckas det inte om vi inte delvis prutar på vår sociala välfärd. För att det ska kunna ske rättvist, borde ett gemensamt kostnadstak för mediciner, vårdavgifter och resekostnader införas. På det sättet skulle vi även få en helhetsbild av det sociala ersättningssystemet och därigenom undvika att låginkomsttagare drabbas oskäligt hårt. Den nordiska välfärdsmodellen ska inte skrotas.

Regeringens rambudget innehåller både ett företagarpaket och ett sysselsättningspaket. Här är regeringen på rätt väg. Nu gäller det att implementera besluten och att se till att byråkratin är smidig. Arbets- och näringsbyråtjänsterna, TE-tjänsterna, borde effektiveras och göras mer resultatinriktade. Privata arbetsförmedlingstjänster kan utnyttjas, det finns goda erfarenheter av det.

Dessutom måste vi i Finland vakna för satsningar på arbetsplatsvälmående. Sjukfrånvaron och sjukpensioneringen kostar samhället otroligt mycket.

Jag efterlyser även tydligare visioner av regeringen om hur vi ska skapa morgondagens ekonomi. Vi ska inte begränsa oss till de närmaste fyra åren, utan vi ska se längre än så: fem, tio eller 20 år framåt.

Vilka områden och teknologier ska vi vara bäst på globalt? Hur förhåller sig Finland till nya fenomen som fördelningsekonomi, et cetera? Vi ligger även hästlängder efter Sverige och en del andra länder när det gäller att delta i de stora investeringsprojekt som startat i olika delar av världen där stora ekonomier nu öppnas upp för utländskt kapital. Det övriga landet har all anledning att ta modell av Österbottens höga sysselsättningsläge och vår exportdrivna industri. Framför allt bör man från statligt håll undvika att genom nedskärningar i vård eller utbildning försvaga det landskap som per person inbringar mest pengar för finansiering av hela landets välfärd.

 

Till slut vill jag även passa på att gratulera nya kretsordföranden Sven Jerkku. Jag ser fram emot gott samarbete för Österbottens bästa!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00