Centraliseringen av sjukhus ökar antalet landsvägsfödslar

07.05.2016 kl. 09:01
SFP:s riksdagsledamöter Anna-Maja Henriksson och Mikaela Nylander kräver att regeringen säkrar de mindre förlossningssjukhusens framtid. Gallringen av förlossningssjukhus riskerar öka antalet födslar på landsvägarna.

- Så här inför morsdag är det ledsamt att följa den centerledda regeringens planer att centralisera förlossnings- och annan jourverksamhet till endast några få sjukhus. Minister Rehula och resten av regeringen motiverar centraliseringen med ökad patientsäkerhet. Det är paradoxalt, eftersom centraliseringen ökar avståndet till närmaste sjukhus. Då avstånden växer är det mycket sannolikt att också antalet landsvägsfödslar ökar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Under den förra regeringsperioden motsatte sig SFP i regeringen ändringen av jourförordningen som trädde i kraft år 2015. Ändringen kräver att förlossningssjukhus ska sköta minst ca 1 000 födslar per år. Mindre sjukhus med under tusen födslar har kunnat ansöka om undantagstillstånd för sin verksamhet år 2016. Regeringen Sipiläs planerade jourreform har ytterligare ökat osäkerheten kring de mindre förlossningssjukhusen. För tillfället är det oklart om regeringen kommer att bevilja undantagstillstånd för år 2017.

- Just nu är framtiden för t.ex. förlossningsavdelningen på Borgå sjukhus mycket osäker. I fjol föddes det 913 barn på Borgå BB. Det är huvudlöst att köra ner fungerande förlossningsenheter enbart för att de inte når upp till den årliga gränsen på tusen födslar. Samtidigt visar THL:s statistik att risken för att föda på landsvägen är trefaldig om avståndet till sjukhuset är över 35 kilometer, eller om resan tar över 30 minuter. Hur ökar stängandet av Borgå BB patientsäkerheten, frågar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

- Även Sannfinländarna bör se sig i spegeln. Ett av Sannfinländarnas huvudteman i riksdagsvalet vara att upphäva jourförordningen. Hur agerar partiet nu när det är i regeringen och på social- och hälsovårdsministeriet? Tvärt emot sitt löfte – genom att delta i nedmonteringen av sjukhusnätet. Inte heller här vägde vallöftena mycket, säger Henriksson och Nylander.

Anna-Maja Henriksson och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00