Centraliseringen av sjukhus ökar antalet landsvägsfödslar

07.05.2016 kl. 09:01
SFP:s riksdagsledamöter Anna-Maja Henriksson och Mikaela Nylander kräver att regeringen säkrar de mindre förlossningssjukhusens framtid. Gallringen av förlossningssjukhus riskerar öka antalet födslar på landsvägarna.

- Så här inför morsdag är det ledsamt att följa den centerledda regeringens planer att centralisera förlossnings- och annan jourverksamhet till endast några få sjukhus. Minister Rehula och resten av regeringen motiverar centraliseringen med ökad patientsäkerhet. Det är paradoxalt, eftersom centraliseringen ökar avståndet till närmaste sjukhus. Då avstånden växer är det mycket sannolikt att också antalet landsvägsfödslar ökar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Under den förra regeringsperioden motsatte sig SFP i regeringen ändringen av jourförordningen som trädde i kraft år 2015. Ändringen kräver att förlossningssjukhus ska sköta minst ca 1 000 födslar per år. Mindre sjukhus med under tusen födslar har kunnat ansöka om undantagstillstånd för sin verksamhet år 2016. Regeringen Sipiläs planerade jourreform har ytterligare ökat osäkerheten kring de mindre förlossningssjukhusen. För tillfället är det oklart om regeringen kommer att bevilja undantagstillstånd för år 2017.

- Just nu är framtiden för t.ex. förlossningsavdelningen på Borgå sjukhus mycket osäker. I fjol föddes det 913 barn på Borgå BB. Det är huvudlöst att köra ner fungerande förlossningsenheter enbart för att de inte når upp till den årliga gränsen på tusen födslar. Samtidigt visar THL:s statistik att risken för att föda på landsvägen är trefaldig om avståndet till sjukhuset är över 35 kilometer, eller om resan tar över 30 minuter. Hur ökar stängandet av Borgå BB patientsäkerheten, frågar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

- Även Sannfinländarna bör se sig i spegeln. Ett av Sannfinländarnas huvudteman i riksdagsvalet vara att upphäva jourförordningen. Hur agerar partiet nu när det är i regeringen och på social- och hälsovårdsministeriet? Tvärt emot sitt löfte – genom att delta i nedmonteringen av sjukhusnätet. Inte heller här vägde vallöftena mycket, säger Henriksson och Nylander.

Anna-Maja Henriksson och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00