Spara pengar i vården?

20.05.2016 kl. 08:59
De senaste åren har vårdreformen varit ett centralt tema i politiken. Drivkraften till reformen är att man vill göra vården mera jämlik eftersom skillnaderna i vårdkvalitet anses vara för stora. I samma veva ska man spara pengar, mycket pengar. Frågan är om det här är realistiskt.

En mera jämlik vård är en god målsättning. Idag ansvarar kommunerna för primärhälsovården och skillnaderna är stora beroende på var man bor. I verkligheten ligger de största skillnaderna i om man har tillgång till arbetshälsovård eller inte. På de här punkterna kan den senaste versionen av vårdreformen vara en lösning då man går mot större enheter och där den privata sektorn kommer in och levererar tjänster vid sidan av det offentliga.
 
Men var kommer inbesparingarna in i bilden? Större enheter kan i teorin vara effektivare. Några garantier finns ju inte. Målet är dock viktigt. Vi har en åldrande befolkning, vilket i praktiken leder till ökande hälsovårdskostnader. Detta är en utmaning med tanke på att den offentliga ekonomin sedan tidigare är bottenkörd. Den nystartade tankesmedjan Agenda gav för några veckor sedan ut en rapport där man analyserade vårdreformen ur flera olika perspektiv. Några av texterna är mycket intressanta då man granskar de ekonomiska aspekterna av vårt hälsovårdssystem.

Den dyra biten: fel processer. Teknologie doktor Johan Groop påminner i sin text om att en tiondel av befolkningen genererar åttio procent av vårdkostnaderna. Största delen av dessa kostnader uppstår i specialsjukvården. Groop poängterar att det är vårdprocesserna som är det centrala om vi ska nå en bättre effektivitet och produktivitet i den offentliga hälsovården. Detta görs genom att göra rätt saker vid rätt tidpunkt av rätt person och till rätt kund. Det här tänkande måste sättas i fokus om reformen ska lyckas.

I samma rapport betonar den erfarne förändringskonsulten Bjarne Peth vikten av förbättrade vårdprocesser och -system framom strukturer för beslutsfattande och förvaltning. Hans konklusion är att det behövs ett nytt ICT-system som skulle stöda alla delar av vårdprocessen, ge rätt mängd tid åt rätt patient av rätt vårdanställd i rätt skede av vårdprocessen, och därmed medföra inbesparingar.

 

Lådlek. Peth sätter för sin del fingret på en viktig punkt. I den senaste versionen av reformen kopplar man ihop vården med landskapen och vips uppstår en ny nivå av offentlig förvaltning. Det här medför mera byråkrati och fler politiska organ. Hur detta ska spara pengar frågar man sig. Det vi däremot vet sedan tidigare är att sammanslagningar till större enheter i den offentliga sektorn tenderar att hissa upp lönekostnaderna, vilket ju i vården utgör en betydande andel av totalkostnaderna.
 
I dessa tider är det sunt att förhålla sig fördomsfritt till nya lösningar. Den nuvarande utvecklingen där vi lånar miljarder varje år drar mattan under våra barns och barnbarns möjlighet till ett välfärdssamhälle. Effektivitet och produktivitet behövs för att vi inte ska fortsätta skuldsätta vårt land. Vi ska hoppas ministrarna tar till sig sakkunskap. Jag har personligen exempelvis överräckt Agendas färska rapport åt de centrala personerna. Nu behövs transparens och eftertanke. Det är tyvärr så att hopandet och roendet kring vårdreformen blivit en fars. Det här får dock inte bli en orsak till förhastade lösningar där kostnaderna inom vården på sikt ökar snarare än stävjas.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00