Tid för det sista tacket är nu

27.04.2016 kl. 08:31
Nästa år firar vi Finland 100 år som självständig nation. Vår självständighet krävde enorma uppoffringar både under krigen och under återuppbyggnaden av landet. Bland oss lever ännu drygt 20 000 veteraner och inför firandet av 100 år av självständighet är det dags att visa vår tacksamhet och vördnad. Det finns nämligen ännu ogjort arbete för våra veteraners bästa.

Den nationella delegationen för frontveteranfrågor grundades i tiderna för att förbättra frontveteranernas levnadsförhållanden. I gott samarbete med riksdagspartierna har delegationen lyckats åstadkomma förbättringar. Som exempel kan nämnas att nivån på veterantillägget har höjts, anslaget för rehabilitering har höjts och rehabilitering i det egna hemmet har blivit en del av veteranrehabiliteringen. Krigsinvalidernas situation har förbättrats i och med att gränsen för när ersättning i enlighet med lagen om skada, erhållen i militärtjänst har sänkts. I och med att kommunerna fick rätt att ta del av vilka veteraner i kommunen som får veterantillägg förbättrades också kommunernas möjlighet att rikta service till samtliga veteraner.     

 

Trots att mycket positivt har skett finns det ännu saker att korrigera. Samarbetsorganet för de olika veteranförbunden har påtalat att anslagen för rehabilitering borde höjas ytterligare i och med att veteranernas höga ålder medför att en växande del av rehabiliteringen borde ske hemma hos veteranerna. Men också för den rehabilitering som sker på anstalter borde anslagen höjas.

 

Det finns stora skillnader mellan kommunerna. I en del kommuner har pengarna för rehabilitering tagit slut före årets slut medan det blir pengar över i vissa kommuner. Skillnaderna torde bero på hur aktiva kommunerna är i att ordna rehabilitering för veteranerna. Det finns också skillnader i hur kommunerna förverkligar rehabiliteringen. I de kommuner där anstaltsbetonad rehabilitering prioriteras har pengarna i regel inte räckt till för rehabilitering av alla veteraner.

 

Det är inte acceptabelt att finns stora skillnader mellan kommunerna. Ur veteranernas synvinkel är situationen problematisk eftersom veteranerna försätts i olika ställning beroende på vilken kommun de bor i. Vi måste alltså fästa uppmärksamhet vid kommunernas sätt att förverkliga rehabiliteringen samt vid hur anslagen för rehabilitering används. De nya vårdområdena eller landskapen som torde bildas kan förenhetliga praxis så att en mångsidig rehabilitering förverkligas i alla kommuner.

 

Eftersom veteranernas medelålder är över 90 år minskar behovet av anstaltsbetonad rehabilitering, allt färre orkar resa för att få sin rehabilitering. Däremot borde rehabilitering i hemmen öka. Genom rehabilitering i hemmet, som utgår från individuella behov, kan vi på ett kännbart sätt främja veternernas välmående. Olika modeller för hur rehabilitering i hemmen kan ske har prövats i olika delar av landet, så färdiga modeller finns. Det gäller bara att hitta den modell som sitter bäst i de lokala förhållandena.

 

Snart är det för sent att visa vår tacksamhet och uppskattning. Tiden för detta är nu. Inför firandet av 100 år av självständighet bör de återstående bristerna åtgärdas. Anslagen för rehabilitering bör vara tillräckliga och den service, inklusive rehabilitering i hemmet, ska i alla kommuner och i framtiden i alla landskap, vara av lika god kvalitet. Också lagstiftningen som ger krigsinvaliderna rätt till olika förmåner och service bör ändras och bland annat kravet på tio procents invaliditet avskaffas.

 

Medelåldern är hög bland våra veteraner och tiden för att agera är nu. Det är nu vi ska visa tacksamhet och respekt. Tack vare våra veteraner får vi idag leva i ett fritt och demokratiskt välfärdssamhälle.

 

Jag önskar alla en insiktsfull nationell veterandag!

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00