Småskaligt byggande utan bygglov

23.04.2016 kl. 08:49
Regeringsprogrammet har som målsättning att revidera markanvändnings- och bygglagen så att tillståndsprocesserna för planläggning och byggande blir smidigare. Byggande ska i framtiden regleras av färre normer.

Finlands bygglovsbestämmelser är strikta och man kunde med fördel lätta på bestämmelserna. I Sverige möjliggör Plan- och bygglagen från år 2014 att man utan bygglov kan bygga mindre byggnader i anslutning till ett egnahems- eller parhus. Byggnadens storlek får vara maximalt 25 kvadratmeter. I Sverige går dessa byggnader under namnet friggebodar och attefallshus. Byggnaderna kan användas som självständig bostad, förrådsutrymme, garage eller gäststuga. För byggande av friggebodar och attefallshus krävs inget bygglov, utan endast en skriftlig anmälan till byggnadsnämnden och startbesked.

På basen av regeringsprogrammet har miljöministeriet tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda hur man kan skapa bättre förutsättningar för småskaligt gårdsbyggande. Möjligheten att bygga utan att ansöka om bygglov skulle stöda regeringens målsättningar.

Den nuvarande lagstiftningen ger kommunerna möjlighet till flexiblare förfarande. Kommunerna har också i viss mån fattat beslut om ett enklare förfarande i sina byggnadsordningar, men för att förenhetliga praxis i hela landet skulle det vara önskvärt att regeringen via lagstiftning skapar ett nytt och enklare förfarande.

Att förenkla tillståndsförfarandena kring byggandet av mindre byggnader på egen tomt skulle ha mångsidiga positiva effekter. Med hjälp av mindre strikta byggbestämmelser för privatpersoner skulle man kunna svara på det ökade behovet av bostäder och det skulle även få positiva effekter för sysselsättingen och byggbranschen i hela landet.

Undertecknad har lämnat in ett skriftligt spörsmål med frågan om på vilket sätt regeringen planerar att avveckla normerna då det gäller små tilläggsbyggnader på egnahemshus- eller parhustomter med oanvänd byggnadsrätt.

Ansvariga ministern Kimmo Tiilikainen har i sitt svar på spörsmålet betonat att lagstiftningen redan idag ger kommunerna rätt att i sina byggnadsordningar fatta beslut om enklare förfarande.

Tiilikainen anser också att det finländska systemet är enklare eftersom enbart anmälan krävs i Finland och i Sverige krävs beslut av myndighet om att få inleda byggandet. Kommunerna i Sverige har också rätt att kräva att byggnadslov trots allt lämnas in i ärenden som berör byggande av friggebodar och attefallshus.

Minister Tiilikainen konstaterar också att den arbetsgrupp som granskar vår bygglagstiftning ska komma med sitt förslag inom maj månad och att arbetsgruppen också utreder om regelverken kring lov- och anmälningsförfarandena borde förändras.

Den flexibilitet som lagen redan idag möjliggör utnyttjas i olika grad av kommunerna och förfarandena varierar ganska mycket. För att skapa ett enklare och smidigare förfarande som gäller i hela landet, skulle det vara nödvändigt att regeringen nu visar att de menar allvar och därför ändrar på lagstiftningen där det krävs.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande om kommunreformen 10.4 2013

Riksdagsledamot Stefan Wallin.
10.04.2013 kl. 15:16

Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.
09.04.2013 kl. 15:00

Den internationella energi- och klimatpolitiken.

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.
03.04.2013 kl. 15:00

Boende till skäligt pris.

Riksdagsledamot Astrid Thors. Gruppanförande 20.3 2013 i debatten om interpellation om boende till skäligt pris.
20.03.2013 kl. 14:38

Regionförvaltningsreformen

Gruppanförande 5.3 2013 hållet av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. Tema: Statsrådets redogörelse till riksdagen om verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen
05.03.2013 kl. 15:12

Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars. Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
20.02.2013 kl. 15:00

Inerpellation om regeringens ekonomiska- och industripolitik

Gruppanförande den 13.2 2013. Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
13.02.2013 kl. 14:00