Småskaligt byggande utan bygglov

23.04.2016 kl. 08:49
Regeringsprogrammet har som målsättning att revidera markanvändnings- och bygglagen så att tillståndsprocesserna för planläggning och byggande blir smidigare. Byggande ska i framtiden regleras av färre normer.

Finlands bygglovsbestämmelser är strikta och man kunde med fördel lätta på bestämmelserna. I Sverige möjliggör Plan- och bygglagen från år 2014 att man utan bygglov kan bygga mindre byggnader i anslutning till ett egnahems- eller parhus. Byggnadens storlek får vara maximalt 25 kvadratmeter. I Sverige går dessa byggnader under namnet friggebodar och attefallshus. Byggnaderna kan användas som självständig bostad, förrådsutrymme, garage eller gäststuga. För byggande av friggebodar och attefallshus krävs inget bygglov, utan endast en skriftlig anmälan till byggnadsnämnden och startbesked.

På basen av regeringsprogrammet har miljöministeriet tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda hur man kan skapa bättre förutsättningar för småskaligt gårdsbyggande. Möjligheten att bygga utan att ansöka om bygglov skulle stöda regeringens målsättningar.

Den nuvarande lagstiftningen ger kommunerna möjlighet till flexiblare förfarande. Kommunerna har också i viss mån fattat beslut om ett enklare förfarande i sina byggnadsordningar, men för att förenhetliga praxis i hela landet skulle det vara önskvärt att regeringen via lagstiftning skapar ett nytt och enklare förfarande.

Att förenkla tillståndsförfarandena kring byggandet av mindre byggnader på egen tomt skulle ha mångsidiga positiva effekter. Med hjälp av mindre strikta byggbestämmelser för privatpersoner skulle man kunna svara på det ökade behovet av bostäder och det skulle även få positiva effekter för sysselsättingen och byggbranschen i hela landet.

Undertecknad har lämnat in ett skriftligt spörsmål med frågan om på vilket sätt regeringen planerar att avveckla normerna då det gäller små tilläggsbyggnader på egnahemshus- eller parhustomter med oanvänd byggnadsrätt.

Ansvariga ministern Kimmo Tiilikainen har i sitt svar på spörsmålet betonat att lagstiftningen redan idag ger kommunerna rätt att i sina byggnadsordningar fatta beslut om enklare förfarande.

Tiilikainen anser också att det finländska systemet är enklare eftersom enbart anmälan krävs i Finland och i Sverige krävs beslut av myndighet om att få inleda byggandet. Kommunerna i Sverige har också rätt att kräva att byggnadslov trots allt lämnas in i ärenden som berör byggande av friggebodar och attefallshus.

Minister Tiilikainen konstaterar också att den arbetsgrupp som granskar vår bygglagstiftning ska komma med sitt förslag inom maj månad och att arbetsgruppen också utreder om regelverken kring lov- och anmälningsförfarandena borde förändras.

Den flexibilitet som lagen redan idag möjliggör utnyttjas i olika grad av kommunerna och förfarandena varierar ganska mycket. För att skapa ett enklare och smidigare förfarande som gäller i hela landet, skulle det vara nödvändigt att regeringen nu visar att de menar allvar och därför ändrar på lagstiftningen där det krävs.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00