Fri och rättvis handel

25.04.2016 kl. 08:47
I fredags besökte EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström riksdagens stora utskott för att diskutera EU:s handelspolitik i allmänhet och frihandelsavtalet med USA i synnerhet.

 Utan handel skulle Norden inte ha det välstånd vi har idag. Det är genom global handel som vi har kunnat skapa framgångsrika exportprodukter som byggt den välfärd som idag är ryggraden i vårt välfärdssamhälle. Nya handelsavtal kommer skapa nya exportmöjligheter och det största avtalet som nu förhandlas är det mellan EU och USA, det så kallade TTIP. Just idag inleds faktiskt också den 13:e rundan av förhandlingar om avtalet.

 

Det som Cecilia Malmström fick flest frågor om i utskottet handlade om det så kallade skiljeförfarandet ISDS. Skiljeförfarandet är en mekanism där eventuella konflikter löses. Det fungerar också som ett skydd för att ett företags investeringar inte ska gå om intet på grund av ändrade politiska spelregler eller korrupta domstolar. Skiljeförfarandet går snabbt, men processen sker bakom stängda dörrar och domarna kan inte överklagas. Systemet har därför kritiserats för att vara odemokratiskt.

 

Att den här frågan skulle bli kontroversiell tog EU-kommissionen lite på sängen. Det finns nämligen redan tusentals skiljeförfaranden i världen länder emellan. EU länderna har tillsammans 1400 sådana avtal, varav enbart Finland har drygt 60 stycken. Det första skiljeförfarandet gjordes i ett handelsavtal mellan Tyskland och Pakistan år 1959. Att skiljeförfarandet därför skulle bli kontroversiellt kom som en överraskning för många. Men det är bra att det har väckt diskussion och att man nu kan se över systemet.

 

Skiljeförfaranden är nämligen inte oproblematiska eftersom företag i värsta fall kan använda kryphål i lagar för att stämma stater. Det ger en teoretisk möjlighet att missbruka systemet och dess syfte. Så får det inte vara. Fri handel ska inte vara fri från regler och den ska alltid underställas demokrati. Men samtidigt måste system finnas för att lösa potentiella tvister, om sådana uppkommer.

 

I diskussioner har vissa undrat om vi inte kunde klara oss utan ett skiljeförfarandesystem helt och hållet.  Man borde ju kunna lita på EU-ländernas och USA:s rättsystem. Så borde det ju så klart vara, men tyvärr är det inte så. Amerikanerna litar inte på rättsystemets oavhängighet i exempelvis Bulgarien eller Rumänien. Bulgarien är ökänt för sin korruption. Man kan också spekulera i att amerikanska domstolar nog skulle favorisera amerikanska parter. Ett finländskt företag skulle nog få svårt att övertyga en jury i Alabama vid en eventuell tvist. Därför behövs fortsättningsvis ett system som kan lösa tvister på ett opartiskt sätt. Men ett sådant system behöver vara transparent, skyddas mot missbruk och underordnas demokratiska regler.

 

Jag är därför glad att Malmström och EU-kommissionen tagit fram ett nytt förslag till system. Ett system där domare tas från en förbestämd pool av domare som har lång dokumenterad erfarenhet och god etik. Processen ska också vara transparent och beslutet kunna överklagas. Ett system som alltså liknar vårt vanliga rättsystem. Jag stöder denna modell och jag är glad att man redan lyckats inkludera denna modell i frihandelsavtalet med Kanada som nyss färdigförhandlats.

 

Ett frihandelsavtal med USA kommer ge finländska, i synnerhet små och medelstora, företag nya exportmöjligheter. Livsmedel, kläder och sjöfart är sektorer i synnerhet som kunde gynnas. Det är därför viktigt att förhandlingarna kan avslutas på ett framgångsrikt sätt och att vi samtidigt får ett modernt och transparent avtal som är fritt från farhågor.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00