Skarven skall inte få husera fritt

16.04.2016 kl. 09:22
När minister Tiilikainen ringde mig en dag i oktober och frågade om jag kunde tänka mig att leda den skarvarbetsgrupp han stod i beråd att tillsätta, visste jag att det kommer att bli allt annat än ett lätt uppdrag

 

. Och just så blev det. Ingen dans på rosor, långa möten, sega förhandlingar och slutligen ett resultat. För en dryg vecka sedan överlät expertarbetsgruppen sin slutrapport till miljöministern. 

Gruppens hade aderton medlemmar och bestod av representanter för olika intresseorganisationer (bl.a. yrkesfiskarna, Birdlife, SLC, Jägarförbundet), myndigheter, miljöministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets tjänstemän och forskare. En mycket brokig skara alltså, med mycket olika synpunkter gällande skarvproblematiken. 

Vårt uppdrag var att inom ramen för gällande lagstiftning och alltså med beaktande ev EU:s fågeldirektiv, komma med konkreta förslag för att åtgärda de problem som skarven förorsakar. Det är skäl att hålla framme detta. Gruppen hade aldrig tillsatts om inte skarven skulle anses förorsaka skada och man insett behovet av mera konkreta åtgärder i verktygsbacken. Också därför hade gruppen också i uppgift att beakta praxis i övriga länder runt Östersjön. Vi har alla samma direktiv som binder oss. Efter ett gediget hörande av olika sakkunniga, bland dem även danskar och ålänningar, började gruppen diskutera olika vägar och förslag att gå framåt. Allt som var på bordet finns också beskrivet i slutrapporten. 

Det arbetsgruppen föreslår rent konkret är att människorna som drabbas lokalt skall involveras i sökandet av lösningar. Därför föreslås att man omgående inrättar regionala samarbetsgrupper för att öka växelverkan och informationsutbytet mellan dem som berörs av skarvskadorna (bl.a. sommarboende, övriga ortsbor samt fiskare) och myndigheterna, organisationerna, forskarna och kommunerna. Det här är viktigt för att involvera alla parter i konfliktlösningen och för att ta fram lösningar som också kan fungera lokalt. Arbetsgruppen föreslår också att miljöministeriets direktiv ska förnyas omedelbart så att bl.a. undantagstillståndsförfaranden med tanke på t.ex. skyddsjakt ska blir mer flexibla och att bevisbördan görs lättare. Här ska man beakta praxis i de övriga Östersjöländerna. Dessutom ska t.ex. fiskarna ha möjlighet att skrämma bort skarvar utan att behöva tillstånd. Ministeriets direktiv är viktigt, med tanke på myndigheternas beviljande av tillstånd för att få skjuta skarv eller annars t.ex. genom prickning, oljningen eller kylning av ägg, minska på antalet skarvar.

Då man läser rapporteringen i media kan man få den uppfattningen att ett förslag om en ändring av naturskyddslagen skulle ha förfallit i gruppen. I detta sammahang är det dock mycket viktigt att notera vilket mandat gruppen fick då minister Tiilikainen tillsatte den. I det ingick inte att komma med förslag till lagändringar. Däremot konstaterar gruppen att åtgärdsförslagen ska utvärderas redan fr.o.m. nästa höst. Ifall det anses att åtgärderna inte haft tillräcklig effekt bör alla tänkbara tilläggsåtgärder granskas, inklusive eventuella lagändringar. 

För egen del är jag nöjd över att gruppens rapport blev enhällig. Ett annat alternativ, med avvikande åsikter hade kanske för vissa värmt för stunden, men samtidigt inneburit ett i praktiken helt verkningslöst resultat. Det gäller att inse att om man vinner striden, kanske man ändå förlorar kriget. En enhällig rapport, där också miljöorganisationerna är med, visar att det nu finns momentum att äntligen gå framåt i denna fråga. Men det kräver förstås insatser av alla parter. Bollen är nu hos ministern. Lovande är att han sagt sig skrida till verket omedelbart. Jag uppfattar det som ett löfte. Något annat duger inte.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15