Vasa centralsjukhus bör ha full jour även i fortsättningen

14.04.2016 kl. 11:37
Vasa centralsjukhus bör vara ett av det tolv sjukhus som i framtiden har full dygnet runt jour. Finland behöver utöver HUCS minst ett sjukhus med fulljour som fungerar på både svenska och finska. Det förutsätter Svenska riksdagsgruppen.

- Vasa centralsjukhus erbjuder i dagens läge vård åt ca 100 000 svenskspråkiga.  Att landskapet Österbotten med sin stora svenskspråkiga befolkning skulle sakna fullskalig dygnet runt jour är helt oacceptabelt. Behovet att få vård på sitt modersmål försvinner inte i framtiden. Vi utgår ifrån att regeringen gjort noggranna språkkonsekvensanalyser och att den inser att de språkliga rättigheterna inte kan tryggas utan fullständig jour vid Vasa centralsjukhus, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

 

- Det vore helt bakvänt att nedgradera sjukhuset i Finlands mest livs- och konkurrenskraftiga region som genererar inkomster till hela landet.

Vasaregionen är dessutom en att vårt lands främsta utvecklings- och forskningsmiljöer. Vårdreformen får inte minska Vasaregionens och hela Österbottens attraktionskraft. Både nuvarande invånare och de som flyttar hit bör ha tillgång till ett sjukhus med full service, säger riksdagsledamot och Vasas stadsfullmäktigeordförande Joakim Strand.

 

Regeringen Sipilä kom förra veckan överens om närmare riktlinjer för

social- och hälsovårdsreformen. Regeringen har dock inte ännu presenterat vilka tolv sjukhus i landet som ska ha fullskalig jourverksamhet dygnet runt även i fortsättningen.

 

- Överhuvudtaget är det en märklig centraliseringsiver den centerledda regeringen nu drabbats av. Något klokt svar, annat än att det skall sparas pengar, har inte getts för varför man nu kör journedmonteringen så hårt. Det kloka vore naturligtvis att låta frågan om organiseringen av den framtida jourverksamheten gå hand i hand med den egentliga vårdreformen. Nu förefaller det som att regeringen först vill slakta sjukhus, stänga fler förlossningsavdelningar, dra in såväl

specialsjukvårds- som primärhälsovårdsjourer och först därefter bilda de

18 nya vårdområdena. Det är inte ärligt mot landskapen och regionerna.

Skall det vara riktig självstyrelse, bör landskapen när de övertagit ansvaret för vården, själva få besluta om jouromfattningen avslutar Henriksson.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00