Nytt hopp i kampen mot skarvskadorna

08.04.2016 kl. 10:04
Det arbetsgruppsbetänkande, som på onsdagen överlämnades åt miljöministern, ingjuter nytt hopp om att vi äntligen får en fungerande mekanism för bekämpning av de skador skarven orsakar i skärgården.
Att riksdagskollegan Anna-Maja Henrikssons arbetsgrupp därtill var enhällig visar, att ingen längre kan förneka problemens existens. Såklart innehåller betänkandet också element av en kompromiss.

Bland åtgärdsförslagen handlar det klart viktigaste om att öka flexibiliteten i beviljandet av undantagslov för att reglera skarvpopulationen. Miljöministeriets instruktion till bland annat NTM-centralerna ska alltså nu förtydligas så, att man klarare definierar sådana åtgärder som framöver inte ens kräver undantagslov.

Därtill lättar man på bevisbördan för den, som ansöker om undantagslov i syfte att avhjälpa allvarliga effekter orsakade av skarven. I Åboland vet vi att flera ansökningar förkastats på grund av påstådd avsaknad av tillräckliga bevis eller så hänvisande till sådana formfel i ansökan, vilkas allvarlighetsgrad man minsann kan diskutera.

Ett viktigt förslag av arbetsgruppen är också att utreda hur ersättningssystemet för skador orsakade av skarven kan utvecklas. Det bästa sättet att undvika skador är såklart snabba och effektiva tillståndsförfaranden, som möjliggör reglering av skarvstammen. En hel del att bita i för de samarbetsgrupper bestående av alla berörda intressenter, som enligt betänkandet skall grundas i regionerna.

Då undertecknad i regeringsförhandlingarna på våren 2007 fick in ett omnämnande av skarven i regeringsprogrammet fanns det de, som hånskrattade. Vad hade en fågel i ett regeringsprogram att skaffa? I dag skrattar ingen längre. Skarvstammen har vuxit från 3 000 par till 24 000 par – alltså åttafaldigats. Före höstflytten beräknas antalet skarvar nu vara 120 000 stycken, detta enligt skarvarbetsgruppens färska rapport. Var fjärde håller till i Skärgårdshavet.

Det är fint att vi nu har en arbetsgruppsrapport, som erbjuder redskap för att effektivera kampen mot skarvskadorna.
Nu ligger bollen hos regeringen och miljöminister Kimmo Tiilikainen, Centern. Han måste se till, att rapporten omvandlas till ett sådant entydigt regelverk och en konkret, effektiv åtgärdspalett, som minimerar tolkningsmöjligheterna i den regionala myndighetsändan. Nu är det dags att systematiskt minska skarvskadorna och skydda vår skärgård, miljön, fisken och fiskerinäringen.

 
Stefan Wallin

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55