Nytt hopp i kampen mot skarvskadorna

08.04.2016 kl. 10:04
Det arbetsgruppsbetänkande, som på onsdagen överlämnades åt miljöministern, ingjuter nytt hopp om att vi äntligen får en fungerande mekanism för bekämpning av de skador skarven orsakar i skärgården.
Att riksdagskollegan Anna-Maja Henrikssons arbetsgrupp därtill var enhällig visar, att ingen längre kan förneka problemens existens. Såklart innehåller betänkandet också element av en kompromiss.

Bland åtgärdsförslagen handlar det klart viktigaste om att öka flexibiliteten i beviljandet av undantagslov för att reglera skarvpopulationen. Miljöministeriets instruktion till bland annat NTM-centralerna ska alltså nu förtydligas så, att man klarare definierar sådana åtgärder som framöver inte ens kräver undantagslov.

Därtill lättar man på bevisbördan för den, som ansöker om undantagslov i syfte att avhjälpa allvarliga effekter orsakade av skarven. I Åboland vet vi att flera ansökningar förkastats på grund av påstådd avsaknad av tillräckliga bevis eller så hänvisande till sådana formfel i ansökan, vilkas allvarlighetsgrad man minsann kan diskutera.

Ett viktigt förslag av arbetsgruppen är också att utreda hur ersättningssystemet för skador orsakade av skarven kan utvecklas. Det bästa sättet att undvika skador är såklart snabba och effektiva tillståndsförfaranden, som möjliggör reglering av skarvstammen. En hel del att bita i för de samarbetsgrupper bestående av alla berörda intressenter, som enligt betänkandet skall grundas i regionerna.

Då undertecknad i regeringsförhandlingarna på våren 2007 fick in ett omnämnande av skarven i regeringsprogrammet fanns det de, som hånskrattade. Vad hade en fågel i ett regeringsprogram att skaffa? I dag skrattar ingen längre. Skarvstammen har vuxit från 3 000 par till 24 000 par – alltså åttafaldigats. Före höstflytten beräknas antalet skarvar nu vara 120 000 stycken, detta enligt skarvarbetsgruppens färska rapport. Var fjärde håller till i Skärgårdshavet.

Det är fint att vi nu har en arbetsgruppsrapport, som erbjuder redskap för att effektivera kampen mot skarvskadorna.
Nu ligger bollen hos regeringen och miljöminister Kimmo Tiilikainen, Centern. Han måste se till, att rapporten omvandlas till ett sådant entydigt regelverk och en konkret, effektiv åtgärdspalett, som minimerar tolkningsmöjligheterna i den regionala myndighetsändan. Nu är det dags att systematiskt minska skarvskadorna och skydda vår skärgård, miljön, fisken och fiskerinäringen.

 
Stefan Wallin

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50