Samhällsbygget är vår gemensamma sak

03.04.2016 kl. 07:00
Då jag för snart tjugo år sedan gick med i politiken på allvar, gjorde jag det dels av nyfikenhet över hur besluten fattas i min hemstad men alldeles särskilt för att jag ville vara med och påverka frågor som var viktiga för våra barns framtid och för närsamhället.

Jag fick rätt snart uppleva att det gick att påverka. Som exempel kan nämnas att vi lyckades få till stånd en ny ”eftisgrupp” för barnen i årskurserna 1-2. För en ny fullmäktigeledamot var det ett bevis på att systemet fungerade.

 

Idag är det flere som frågar sig om politiken är sönder? Har vi tappat förmågan att fatta beslut, inte minst på riksplanet? Berättigade frågor i och för sig som det också är viktigt att ventilera. Var och en som är engagerad i politiken har naturligtvis sina egna erfarenheter och upplevelser i bagaget, som påverkar synen. Själv sade jag för ganska exakt ett år sedan, att något sådant som vi fick uppleva i den förra regeringen de sista veckorna före senaste riksdagsval, vill jag aldrig uppleva igen. Det som då hände rent konkret var att frågor som man lyckats enas om internt i regeringen efter långa förhandlingar mellan samtliga partier, fälldes när de kom till riksdagen. Det säger sig självt, att ett land inte kan styras så.

 

De senaste åren i politiken har också präglats av bl.a. av den svaga ekonomiska utvecklingen i vårt land, Greklandskrisen, Ukrainakrisen och kriget i Syrien samt den tilltagande populismen kombinerad med växande främlingsfientlighet och flyktingkrisen. Då jag ser tillbaka på mina år som justitieminister, är jag ändå glad att vi lyckades föra en hel rad frågor framåt. SFP:s fotavtryck syns nog i den senaste regeringens resultat, bla annat genom landets första Nationalspråksstrategi, ny likabehandlingslag, ny faderskapslag, skärpning av snabblånelagstiftningen och sexualbrottslagstiftningen, en hovrättsreform och en gedigen försvarsreform. Men det är också sant som nu sagts, att många av de stora reformerna inte gick framåt, vårdreformen och kommunreformen inte minst.

 

Naturligtvis är det så att demokratin i sig är värd att försvara till varje pris. Alternativen som dessvärre ännu finns på många håll i världen avskräcker. Vi behöver bygga vårt samhälle tillsammans. I det samhällsbygget krävs tålamod, långsiktighet, framförhållning och kompromissvilja. Det är också där, gällande frågan att komma överens och fatta beslut som varje regering och dess medlemmar prövas.

 

Vårt land behöver framtidstro och det behövs trovärdiga alternativ i politiken. Svenska Folkpartiet är en folkrörelse och skall också framöver stå för en vettig, trovärdig och human politik som sätter mänskan i fokus. Det som eventuellt gått sönder i politiken och samhällsbygget, det har vi orsak att reparera. Och det kan vi göra då alla bjuder till. Saker och ting sköter sig inte själva. Vi har all orsak att fortsätta jobba aktivt för det tvåspråkiga Finland, för att lyfta Finland ur svackan, för ett samhälle som bygger på alla mänskors lika värde. Därför har jag också ställt mig till förfogande som kandidat för posten som partiledare för Svenska Folkpartiet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00