Svar på skriftligt spörsmål om utbetalning av jordbruksstöd

01.04.2016 kl. 09:34
Riksdagsledamot Anna-Maja Henrikssons ställde frågan till minister Tiiilikainen.

Frågeställning:

Vad kommer regeringen att göra för att utan dröjsmål säkerställa utbetalningen av EU-stöd till lantbruket,

har regeringen för avsikt att ta ansvar genom att kompensera lantbruket för de extra ut-gifter som uppkommit då stödets utbetalning försenats,

är det möjligt att beakta skatteföljder som dessa förseningar föranleder och

vad avser regeringen göra för att motverka motsvarande tidsplansförskjutningar i framti-den?

 

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket kom hösten 2014 överens om en utbe-talningstidsplan för jordbruksstöden för 2015. Landsbygdsverket har följt den målinriktade be-talningstidsplanen för hösten 2015. Landsbygdsverket höjde höstens poster på betalningsprocen-terna för kompensationsbidraget och miljöstödet i de stora massutbetalningarna som gällde näs-tan alla producenter enligt de höjningar som EU tillät. Betalningsprocenterna på stöden var 80–90 procent av varje beräknat producentspecifikt stöd. I fjol fick således nästan alla producenter en betydande del av sina stöd. Sammanlagt betalades drygt 1,1 miljarder euro ut i stöd i okto-ber–december. I februari meddelade Landsbygdsverket att man tvingas skjuta på utbetalningen av EU:s får- och getbidrag samt EU:s delfinansierade ersättning för djurens välbefinnande till juni, vilket är ett par månader senare än den ursprungliga planen. De sista posterna av de övriga EU-stöden skulle också betalas ut i juni istället för maj. Huvudorsaken till detta är den kompli-cerade uppbyggnaden av stödberäkningen. Stödsystemens villkor, tillsyn och informationssy-stem utgör en kravhelhet där alla delar måste beaktas i beräkningen av den slutgiltiga mängden stöd. Landsbygdsverket ansvarar inför kommissionen för att utbetalningen av EU-stöden är kor-rekt, och därför tas inga stora risker för att EU-finansieringen ska missbrukas. Det faller på medlemsstaten att betala för konsekvenserna av missbruk.

Finland har infört de av EU:s krisstödspaket som är lämpliga för oss. Vid Landsbygdsverket har stödberäkningen belastats mer än förut av arbetet med att göra krisstöden klara för utbetalning. EU:s medlemsstater håller som bäst på att planera nya krisstödsåtgärder för jordbruket. Finland är redo att ta i bruk dessa åtgärder om de är tillämpliga för Finland. De nya krisstöden bör vara så enkla som möjligt både för de sökande och för förvaltningen, så att man inte äventyrar utbe-talningen till gårdarna av de sista posterna på de stöd som söktes 2015. En extern, oberoende auditering har gjorts av Landsbygdsverkets projekt för datasystemen och de rekommenderade åtgärderna har redan påbörjats. Jord- och skogsbruksministeriet har även inlett en intern utvär-dering av riskerna kopplade till vårens utbetalningar och kommer att komma överens med Landsbygdsverket om åtgärder i avsikt att säkerställa att vårens betalningar infaller som plane-rat.

Det är beklagligt att utbetalningarna har flyttats på grund av ändringar i den planerade tidspla-nen. I denna situation har regeringen dock inte några möjligheter att kompensera gårdar för de eventuella extra utgifter som de försenade utbetalningarna medför.

Sedan EU:s gemensamma jordbrukspolitik egentligen kom igång 2015 efter svårigheterna med att verkställa den under de första åren i programperioden, tror man att betalningsordern för stö-den kommer att stabiliseras så att den följer den planerade tidsplanen bättre, vilket gör det möj-ligt för gårdarna att planera bättre. Jord- och skogsbruksministeriet intensifierar sin styrning av Landsbygdsverket och förnyar ledningen av stödsystemen och av de därmed sammanhängande processerna vid Landsbygdsverket samt den relaterade rapporteringen till jord- och skogs-bruksministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet har också inlett en bedömning av Lands-bygdsverket som blir klar under 2016. Syftet med bedömningen är att få en helhetsbild av verk-samhetens effektivitet och av hur arbetet organiseras och leds vid Landsbygdsverket samt ge konkreta utvecklingsförslag.

Enligt finansministeriet följer inkomstbeskattningen för jordbruket kassametoden, vilket innebär att en prestation är skattepliktig inkomst när den betalas ut i pengar eller som en förmån som kan uppskattas i pengar. Jordbruksstöden är följaktligen beskattningsbara när de betalas ut. För fysiska personer och bolagsmän i näringssammanslutningar (öppna bolag och kommanditbolag) beskattas en del av jordbruksinkomsten som förvärvsinkomst och en del som kapitalinkomst.

Om tidpunkten för utbetalningen av jordbruksstödet flyttas till en senare tidpunkt under skatteå-ret, har detta ingen inverkan på den inkomstskatt som ska betalas för skatteåret i fråga. Om tid-punkten för utbetalningen av jordbruksstödet flyttas till följande skatteår, kan beskattningen på jordbruksinkomsten på grund av progressiviteten i förvärvsinkomsten vara något hårdare än i en situation där jordbruksstöden hade betalats ut jämnt båda åren. Skatteprocenten på en fysisk per-sons förvärvsinkomst påverkas emellertid också av personens totala förvärvsinkomst för varje skatteår. Det innebär att beskattningen inte nödvändigtvis blir hårdare fast jordbruksstödet flytt-tas till följande år. Det är dessutom möjligt att med skattdeklarationen göra en utjämningsreser-vering på 800–13 500 euro på jordbruksinkomsten. Utjämningsreserveringen ska räknas som skattepliktig inkomst för gårdens jordbruk eller användas för att täcka kostnaderna för anskaff-ning och grundlig renovering av anläggningstillgångar senast det tredje skatteåret efter det skat-teår då reserveringen gjordes i skattedeklarationen. Genom en utjämningsreservering kan den skattskyldige själv dela upp en del av inkomsten för skatteåret på flera år och därigenom minska progressionen i beskattningen av förvärvsinkomsten. Av ovannämnda orsaker anser finansmi-nisteriet att det inte är motiverat att vidta lagstiftningsändringar med anledning av de försenade utbetalningarna av jordbruksstöden.

Skattebehandling är ett viktigt instrument som påverkar lantbruksföretagarnas inkomstbildning. Därför samarbetar jord- och skogsbruksministeriet med finansministeriet för att vidareutveckla lantbruksbeskattningen.

Jord- och skogsbruksministeriet fortsätter att arbeta målmedvetet för att snabba upp betalning-arna och minska mängden byråkrati. Finlands mål i EU:s gemensamma jordbrukspolitik är att förenkla stödsystemen och till exempel jämka sanktionerna. Finland har rensat i EU-bestämmelserna och föreslagit ett stort antal ändringar för att förenkla stödsystemen. De första tecknen på att detta arbete bär frukt har redan visat sig. Kommissionen bereder till exempel re-dan lättnader i arealsanktionerna för vissa stöd. Enkla stödsystem skulle göra det möjligt att hålla utbetalningarna inom den planerade tidsplanen för utbetalningarna.

 

Helsingfors 29.3.2016

Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00