Ordförandeval

01.04.2016 kl. 08:00
Under påskhelgen meddelade Sfp:s partiordförande Carl Haglund att han inte står till förfogande när partidagen i juni väljer ordförande.

Beskedet var överraskande. Haglund har suttit som ordförande i fyra framgångsrika år.  De flesta, för att inte säga alla, inom partiet hade räknat med eller åtminstone hoppats på att han skulle fortsätta. Haglund har varit en bra ordförande. Speciellt hans förmåga att få genomslagskraft i massmedier och i offentligheten överlag, samt hans skicklighet och slagfärdighet i olika debatter har gett partiet ett lyft på många sätt. Det märktes också i det fina resultatet partiet fick i senaste riksdagsval.

Haglund har fattat sitt beslut och det respekteras naturligtvis. Nu har diskussionen om vem som ska bli ny partiordförande för Sfp börjat. Många aktiva politiker har tillfrågats och flera funderar säkert på allvar om de ska ge sig in i den här valkampanjen.  För min egen del hade jag inte svårt att besluta mig när jag fick frågan. Trots att uppdraget som ordförande naturligtvis är det viktigaste man kan ha inom ett politiskt parti, och trots att det ger möjligheter att på ett avgörande sätt påverka partiets politik och därmed samhällsfrågor också på ett mera allmänt plan, så är det inte en post för mig. För att man ska vara en bra ordförande måste man brinna av iver för just det uppdraget. Man måste vara tillräckligt motiverad för att kunna lyckas. För mig är det riksdagsledamotens arbete som är det jag är intresserad av och där jag tror att mina styrkor kommer bäst till sin rätt. Dessutom vill jag fortsätta vara aktiv i både nyländska jordbruks- och landsbygdsfrågor och i kommunalpolitiken i Raseborg. Det är i de här uppdragen som jag vill och känner att jag kan göra en insats.

En partiordförande ska vara den ledande politikern inom sitt parti och leda hela partiorganisationen. Förutom rent administrativa beslut så handlar det om att röra sig mycket på fältet, att lyssna på och motivera partiaktivisterna. Man ska också vara beredd på att hela tiden svara på frågor, ta initiativ och skapa synlighet för partiet på olika sätt. Det är alltså ett mycket krävande uppdrag. Det råder ändå inget tvivel om att det finns flera personer som kunde bli en bra ordförande. Frågan är nu vem som verkligen vill sköta uppdraget, och som kan få partidagens stöd.

Glädjande nog har Anna-Maja Henriksson meddelat att hon vill bli partiordförande. Hon har de kvalifikationer som krävs. Anna-Maja har en lång erfarenhet av politik och har skött många krävande uppdrag på ett bra sätt. Hon har mitt fulla stöd i ordförandekampen. En kamp och ett val hoppas jag att det blir trots att jag har min favorit klar. Det är bra för partiet att få en möjlighet att diskutera vilken linje vi ska ha och det är bra för den som väljs till ordförande att gå de diskussionerna och få sitt stöd mätt i en omröstning.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30