Skriftligt spörsmål inlämnat av ledamot Mats Löfström

21.03.2016 kl. 09:30
Skattelagstiftningen för överlåtelsevinster och -förluster i samband med handel med s.k. CFD-kontrakt.

Till riksdagens talman

 

Handel med Contracts for Difference, s.k. CFD-kontrakt är sedan fler år tillbaka tillåtet i Finland genom ett EU-direktiv. Det finns dock en problematik kring beskattningsregleringen för CFD-kontrakt som gör att medborgare skattemässigt har kommit i kläm och riskerar att hamna i kläm, om inte ändringar görs, eftersom handeln marknadsförs kraftigt.

 

Finlands inkomstskattelag jämställer vinst av terminsavtal som är föremål för handel på en reglerad marknad med vinst vid överlåtelse av egendom. Vinsten utgör alltså skattepliktig kapitalinkomst. Som överlåtelseförlust räknas i sin tur om en termin eller ett annat derivatavtal som handlas på en reglerad marknad förfaller eller förorsakar förlust.

 

Bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst tillämpas inte på andra derivatinstrument än sådana optioner och terminer som är föremål för handel på en reglerad marknad. Vinster från övriga derivatinstrument anses utgöra skattepliktig kapitalinkomst men motsvarande förluster får inte dras av i beskattningen. Enligt Skatteförvaltningen räknas CFD-kontrakt till övriga derivatinstrument. En förlust som förorsakas av CFD-kontrakt är därmed inte avdragbar enligt inkomstskattelagen (vilket fastslogs i HFD 2010:74).

 

Till en början godtog Skattebyråerna att CFD-handel deklarerades i enlighet med bestämmelserna om överlåtelsevinst och -förlust. Senare konstaterades att det förfarandet är felaktigt och många hamnade därefter i en situation med stora restskattesummor, något som haft enorma ekonomiska konsekvenser för vissa medborgare som blivit kraftigt skuldsatta för att kunna betala en restskatt på en vinst som aldrig materialiserats.

 

Idag handlar många finländska medborgare med CFD-kontrakt över t.ex. handelsplattformarna CMC Markets och IG Markets. När man köper en CFD handlar man på förändringen i den underliggande tillgångens pris. Man handlar alltså inte fysiskt på den underliggande marknaden, vilket innebär att man aldrig äger några underliggande tillgångar. Nuvarande beskattningsregler för handel med CFD-kontrakt resulterar således i att personer som handlar med CFDs blir beskattade för överlåtelser av tillgångar man aldrig har ägt.

 

Det föreligger därför, enligt min mening, ett behov av att uppdatera skattelagstiftningen. Handel med CFD-kontrakt är inte förbjuden i Finland och beskattningen borde därför motsvara överlåtelsebeskattningen av handel med andra värdepapper. Bl.a. Sverige har löst beskattningen av CFD-handel på ett annat sätt. Skatteverket i Sverige anser t.ex. att CFD-kontrakt är ett slags terminskontrakt. Vinster och förluster ska därför redovisas som kapitalvinst respektive kapitalförlust så att CFD-kontrakt beskattas på samma sätt som vanliga terminer. Den underliggande egendomen styr beskattningen på så vis att om den underliggande tillgången består av t.ex. aktier får CFD-kontrakten anses utgöra delägarrätter, och beskattas då enligt aktievinstreglerna. Också Finland borde, i min mening, klassificera CFD-kontrakt som ett slags terminskontrakt och inkludera handeln i nuvarande regler för överlåtelsebeskattning.

 

Skatteverket i Sverige anser också att CMC Markets samt IG Markets CFD-kontrakt kan vara marknadsnoterade. CMC Markets och IG Markets har själva uppgett att de flesta av deras CFD-kontrakt avseende aktier och aktieindex uppfyller kraven för att anses som marknadsnoterade. Det innebär att om det rör sig om CFD-kontrakt för aktier eller aktieindex så kan vinster och förluster användas för full kvittning mot förluster och vinster på aktier och andra marknadsnoterade delägarrätter. I Finlands beskattningsregler ställs kravet att handeln ska ske på reglerade marknader, varför vi hänvisar till lösningen som Skatteverket i Sverige uttalat som tänkbar modell.

 

Handeln med CFD-kontrakt är idag utbredd i Finland. Handeln marknadsförs kraftigt åt finländare via bl.a. sociala medier som Twitter. Det är därför viktigt att Finland följer utvecklingen och uppdaterar sin lagstiftning därefter så att vi undviker att finländare hamnar i kläm med personliga konkurser och tragedier som eventuell följd.

 

Som ovan redan jämförts med Sverige finns det alltså grunder för att betrakta CFD-kontrakt som en sorts terminskontrakt, som i finsk lag redan jämställs med beskattningsreglerna vid överlåtelse av egendom.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Överväger regeringen att uppdatera skattelagstiftningen för handel som berör CFD-kontrakt så att det kunde klassificeras som ett slags terminskontrakt och därigenom inkluderas i nuvarande regler för överlåtelsebeskattning eftersom handeln med CFD-kontrakt idag både är laglig och utbredd?

Mats Löfström

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15