Skriftligt spörsmål inlämnat av ledamot Mats Löfström

21.03.2016 kl. 09:30
Skattelagstiftningen för överlåtelsevinster och -förluster i samband med handel med s.k. CFD-kontrakt.

Till riksdagens talman

 

Handel med Contracts for Difference, s.k. CFD-kontrakt är sedan fler år tillbaka tillåtet i Finland genom ett EU-direktiv. Det finns dock en problematik kring beskattningsregleringen för CFD-kontrakt som gör att medborgare skattemässigt har kommit i kläm och riskerar att hamna i kläm, om inte ändringar görs, eftersom handeln marknadsförs kraftigt.

 

Finlands inkomstskattelag jämställer vinst av terminsavtal som är föremål för handel på en reglerad marknad med vinst vid överlåtelse av egendom. Vinsten utgör alltså skattepliktig kapitalinkomst. Som överlåtelseförlust räknas i sin tur om en termin eller ett annat derivatavtal som handlas på en reglerad marknad förfaller eller förorsakar förlust.

 

Bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst tillämpas inte på andra derivatinstrument än sådana optioner och terminer som är föremål för handel på en reglerad marknad. Vinster från övriga derivatinstrument anses utgöra skattepliktig kapitalinkomst men motsvarande förluster får inte dras av i beskattningen. Enligt Skatteförvaltningen räknas CFD-kontrakt till övriga derivatinstrument. En förlust som förorsakas av CFD-kontrakt är därmed inte avdragbar enligt inkomstskattelagen (vilket fastslogs i HFD 2010:74).

 

Till en början godtog Skattebyråerna att CFD-handel deklarerades i enlighet med bestämmelserna om överlåtelsevinst och -förlust. Senare konstaterades att det förfarandet är felaktigt och många hamnade därefter i en situation med stora restskattesummor, något som haft enorma ekonomiska konsekvenser för vissa medborgare som blivit kraftigt skuldsatta för att kunna betala en restskatt på en vinst som aldrig materialiserats.

 

Idag handlar många finländska medborgare med CFD-kontrakt över t.ex. handelsplattformarna CMC Markets och IG Markets. När man köper en CFD handlar man på förändringen i den underliggande tillgångens pris. Man handlar alltså inte fysiskt på den underliggande marknaden, vilket innebär att man aldrig äger några underliggande tillgångar. Nuvarande beskattningsregler för handel med CFD-kontrakt resulterar således i att personer som handlar med CFDs blir beskattade för överlåtelser av tillgångar man aldrig har ägt.

 

Det föreligger därför, enligt min mening, ett behov av att uppdatera skattelagstiftningen. Handel med CFD-kontrakt är inte förbjuden i Finland och beskattningen borde därför motsvara överlåtelsebeskattningen av handel med andra värdepapper. Bl.a. Sverige har löst beskattningen av CFD-handel på ett annat sätt. Skatteverket i Sverige anser t.ex. att CFD-kontrakt är ett slags terminskontrakt. Vinster och förluster ska därför redovisas som kapitalvinst respektive kapitalförlust så att CFD-kontrakt beskattas på samma sätt som vanliga terminer. Den underliggande egendomen styr beskattningen på så vis att om den underliggande tillgången består av t.ex. aktier får CFD-kontrakten anses utgöra delägarrätter, och beskattas då enligt aktievinstreglerna. Också Finland borde, i min mening, klassificera CFD-kontrakt som ett slags terminskontrakt och inkludera handeln i nuvarande regler för överlåtelsebeskattning.

 

Skatteverket i Sverige anser också att CMC Markets samt IG Markets CFD-kontrakt kan vara marknadsnoterade. CMC Markets och IG Markets har själva uppgett att de flesta av deras CFD-kontrakt avseende aktier och aktieindex uppfyller kraven för att anses som marknadsnoterade. Det innebär att om det rör sig om CFD-kontrakt för aktier eller aktieindex så kan vinster och förluster användas för full kvittning mot förluster och vinster på aktier och andra marknadsnoterade delägarrätter. I Finlands beskattningsregler ställs kravet att handeln ska ske på reglerade marknader, varför vi hänvisar till lösningen som Skatteverket i Sverige uttalat som tänkbar modell.

 

Handeln med CFD-kontrakt är idag utbredd i Finland. Handeln marknadsförs kraftigt åt finländare via bl.a. sociala medier som Twitter. Det är därför viktigt att Finland följer utvecklingen och uppdaterar sin lagstiftning därefter så att vi undviker att finländare hamnar i kläm med personliga konkurser och tragedier som eventuell följd.

 

Som ovan redan jämförts med Sverige finns det alltså grunder för att betrakta CFD-kontrakt som en sorts terminskontrakt, som i finsk lag redan jämställs med beskattningsreglerna vid överlåtelse av egendom.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Överväger regeringen att uppdatera skattelagstiftningen för handel som berör CFD-kontrakt så att det kunde klassificeras som ett slags terminskontrakt och därigenom inkluderas i nuvarande regler för överlåtelsebeskattning eftersom handeln med CFD-kontrakt idag både är laglig och utbredd?

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15