Skriftligt spörsmål inlämnat av ledamot Mats Löfström

21.03.2016 kl. 09:30
Skattelagstiftningen för överlåtelsevinster och -förluster i samband med handel med s.k. CFD-kontrakt.

Till riksdagens talman

 

Handel med Contracts for Difference, s.k. CFD-kontrakt är sedan fler år tillbaka tillåtet i Finland genom ett EU-direktiv. Det finns dock en problematik kring beskattningsregleringen för CFD-kontrakt som gör att medborgare skattemässigt har kommit i kläm och riskerar att hamna i kläm, om inte ändringar görs, eftersom handeln marknadsförs kraftigt.

 

Finlands inkomstskattelag jämställer vinst av terminsavtal som är föremål för handel på en reglerad marknad med vinst vid överlåtelse av egendom. Vinsten utgör alltså skattepliktig kapitalinkomst. Som överlåtelseförlust räknas i sin tur om en termin eller ett annat derivatavtal som handlas på en reglerad marknad förfaller eller förorsakar förlust.

 

Bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst tillämpas inte på andra derivatinstrument än sådana optioner och terminer som är föremål för handel på en reglerad marknad. Vinster från övriga derivatinstrument anses utgöra skattepliktig kapitalinkomst men motsvarande förluster får inte dras av i beskattningen. Enligt Skatteförvaltningen räknas CFD-kontrakt till övriga derivatinstrument. En förlust som förorsakas av CFD-kontrakt är därmed inte avdragbar enligt inkomstskattelagen (vilket fastslogs i HFD 2010:74).

 

Till en början godtog Skattebyråerna att CFD-handel deklarerades i enlighet med bestämmelserna om överlåtelsevinst och -förlust. Senare konstaterades att det förfarandet är felaktigt och många hamnade därefter i en situation med stora restskattesummor, något som haft enorma ekonomiska konsekvenser för vissa medborgare som blivit kraftigt skuldsatta för att kunna betala en restskatt på en vinst som aldrig materialiserats.

 

Idag handlar många finländska medborgare med CFD-kontrakt över t.ex. handelsplattformarna CMC Markets och IG Markets. När man köper en CFD handlar man på förändringen i den underliggande tillgångens pris. Man handlar alltså inte fysiskt på den underliggande marknaden, vilket innebär att man aldrig äger några underliggande tillgångar. Nuvarande beskattningsregler för handel med CFD-kontrakt resulterar således i att personer som handlar med CFDs blir beskattade för överlåtelser av tillgångar man aldrig har ägt.

 

Det föreligger därför, enligt min mening, ett behov av att uppdatera skattelagstiftningen. Handel med CFD-kontrakt är inte förbjuden i Finland och beskattningen borde därför motsvara överlåtelsebeskattningen av handel med andra värdepapper. Bl.a. Sverige har löst beskattningen av CFD-handel på ett annat sätt. Skatteverket i Sverige anser t.ex. att CFD-kontrakt är ett slags terminskontrakt. Vinster och förluster ska därför redovisas som kapitalvinst respektive kapitalförlust så att CFD-kontrakt beskattas på samma sätt som vanliga terminer. Den underliggande egendomen styr beskattningen på så vis att om den underliggande tillgången består av t.ex. aktier får CFD-kontrakten anses utgöra delägarrätter, och beskattas då enligt aktievinstreglerna. Också Finland borde, i min mening, klassificera CFD-kontrakt som ett slags terminskontrakt och inkludera handeln i nuvarande regler för överlåtelsebeskattning.

 

Skatteverket i Sverige anser också att CMC Markets samt IG Markets CFD-kontrakt kan vara marknadsnoterade. CMC Markets och IG Markets har själva uppgett att de flesta av deras CFD-kontrakt avseende aktier och aktieindex uppfyller kraven för att anses som marknadsnoterade. Det innebär att om det rör sig om CFD-kontrakt för aktier eller aktieindex så kan vinster och förluster användas för full kvittning mot förluster och vinster på aktier och andra marknadsnoterade delägarrätter. I Finlands beskattningsregler ställs kravet att handeln ska ske på reglerade marknader, varför vi hänvisar till lösningen som Skatteverket i Sverige uttalat som tänkbar modell.

 

Handeln med CFD-kontrakt är idag utbredd i Finland. Handeln marknadsförs kraftigt åt finländare via bl.a. sociala medier som Twitter. Det är därför viktigt att Finland följer utvecklingen och uppdaterar sin lagstiftning därefter så att vi undviker att finländare hamnar i kläm med personliga konkurser och tragedier som eventuell följd.

 

Som ovan redan jämförts med Sverige finns det alltså grunder för att betrakta CFD-kontrakt som en sorts terminskontrakt, som i finsk lag redan jämställs med beskattningsreglerna vid överlåtelse av egendom.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Överväger regeringen att uppdatera skattelagstiftningen för handel som berör CFD-kontrakt så att det kunde klassificeras som ett slags terminskontrakt och därigenom inkluderas i nuvarande regler för överlåtelsebeskattning eftersom handeln med CFD-kontrakt idag både är laglig och utbredd?

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35