Testlabb och verklighet

19.03.2016 kl. 07:44



I riksdagens kommunikationsutskott behandlar vi för tillfället barlastvattenkonventionen.

Konventionen är godkänd i den internationella sjöfartsorganisationen IMO redan 2004 men har ännu inte trätt i kraft. För att den ska träda i kraft måste 30 länder som tillsammans innehar minst 35 % av världens handelsflottas tonnage ha ratificerat konventionen. Där är man inte ännu, men snart eftersom 47 länder som representerar 34,36 % av världens tonnage i dagsläget har ratificerat den.

 

Nästa betydande sjöfartsnation att ratificera konventionen är Belgien som gör det i år. Men det kommer inte att räcka till för att uppnå 35 %. Det spekuleras i att Argentina och Italien kommer ratificera konventionen 2017, och i så fall träder den i kraft. I Finland, som står för 0,14 % av världens tonnage, förbereder vi också ratificeringen. Idealiskt vill vi dock vänta med att ratificera den tills att den redan har trätt i kraft.

 

Nu undrar ni säkert vad det har för betydelse. Finland har ju redan varit med och godkänt konventionen 2004. Då är det väl bara att ratificera den, eller? Så borde det vara, men tyvärr är det inte så enkelt.

 

Efter att konventionen godkändes har det visat sig att den kommer att vara ytterst svår, för att inte säga omöjlig, att implementera i praktiken. Syftet med konventionen är mycket bra. Den vill förhindra att främmande arter tar sig med i fartygs barlasttankar så att dessa inte sprids runt jorden och riskerar slå ut lokala traditionella ekosystem.

 

För att lösa detta har bland annat Wärtsilä och andra företag tagit fram teknik för att rena barlastvattnet medan fartygen seglar. Medan tekniken lär fungera på oceangående fartyg som är ute till havs i dagar eller veckor, fungerar tekniken inte alltid på korta distanser och i alla typers vatten. Det är här problemet ligger.

 

Fyra finländska och åländska rederier har provat olika reningstekniker på fartyg i Östersjön. Men, ingen har fått tekniken att fungera i praktiken, trots att systemen varit godkända av IMO. Testlabb och verklighet är tyvärr två skilda saker. Att ett system som testats och fungerat på Norges Atlantkust betyder inte automatiskt att det fungerar i Östersjöns lågsaltigt bräckta och grumliga vatten där is på vintern är en ytterligare komplicerande faktor.

 

Konventionen gäller för handelsfartyg i internationell trafik. Det betyder att konventionen inte tillämpas mellan Ystad och Luleå eller Fredrikshamn och Torneå. Men nog mellan Helsingborg och Helsingör eller Stockholm och Mariehamn. För att ett passagerarfartyg ska kunna framdrivas optimalt och energieffektivt behövs barlastvatten för att trimma fartyget. Annars blir bunkerförbrukningen större. Än större problem blir det dock för ex. lastfartyg och tankers. De tankers som ex. går en kort distans mellan ryska Primorsk och Borgå får stora problem eftersom de behöver barlastvatten för att kunna operera. Idag finns dock ingen fungerande reningsteknik att installera.

 

Förhoppningen är att vi ska kunna ändra detta. Men konventionen kan först ändras då den väl är i kraft på förslag av ett land som ratificerat den. Utgångspunkten i det kommande arbetet måste vara att närsjöfart undantas konventionen. Avstånd där människor, eller för all del också fiskar, kan simma samma distans ska inte behöva täckas av samma regler som gäller oceangående sjöfart. Konventionens grundsyfte är bra, men att man har antagit något som inte går att genomföra i praktiken är ytterst beklagligt. Det måste vi nu åtgärda och i det arbetet ska Finland vara pådrivande.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41