Underkänt för regeringens utbildningpolitik

19.03.2016 kl. 08:40
I fredags lämnade SFP tillsammans med Gröna, SDP, VF och KD in vår interpellation gällande studiestödet och utbildningspolitiken.

Vi vill alltså fälla regeringen p.g.a. den undermåligt skötta utbildningspolitiken. Det har hunnit gå 84 år sedan Svenska Folkpartiet senast var första undertecknare av en interpellation i riksdagen. Då handlade det om alkoholpolitiken och framförallt  ölpriset. Nu är vi ute i ett mycket allvarligare ärende.

 

Regeringen planerar skära i utbildningens finansiering med hela 500 miljoner euro under 4 år. Följderna av dessa sparåtgärder kan bli katastrofala.  Nyckeln till Finlands framgång har länge varit en kvalitativ utbildning inklusive satsning på forskning och innovationer. En välutbildad befolkning har varit vårt trumfkort. Det borde det också vara framöver. Det behövs en fortsatt satsning på kunskaps-Finland, enbart ett samhällsfördrag räcker inte.  Men regeringen ser ut att välja en annan väg.

 

Helsinging Sanomat publicerade senaste söndag (13.3) resultatet av en förfrågan de gjort bland Finlands universitets professorer. Hela 932 personer svarade på förfrågan. I undersökningen kom det fram att cirka 90 % av de som svarat ansåg att regeringens utbildningspolitik helt eller delvis misslyckats. Regeringen får med andra ord underkänt av professorerna. Samtidigt bekräftas vår syn att regeringen är på helt fel väg. Vår interpellation kunde inte komma mera lägligt. Det finns ännu möjlighet för regeringen  att ändra sin politik, byta riktning och ta tillbaka nedskärningarna. Månget jobb inom unviversitets- och högskolesektorn skulle alltså ännu gå att rädda, blott regeringen skulle lyssna.

 

Och som om det inte redan vore tillräckligt, planerar regeringen  som känt också förändringar i studiestödet. I professor Roope Uusitalos rapport om studiestödssystemet föreslås en kraftig nedskärning av högskolestuderandenas studiestöd samtidigt som kraven på framsteg i studierna bli strängare. Man vill med andra ord, att våra studerande skall bli färdiga snabbare och att de därtill skall finansiera allt mera av sina studier med lån. Det handlar dessvärre om mycket piska och väldigt lite morot. Att skära studiepenningen med hela 28 procent skulle naturligtvis inverka negativt på de studerandes vardag.

 

Den modell som Uusitalo föreslår skulle försätta våra ungdomar i en mycket ojämlik situation. Möjligheten att skaffa sig en utbildning ska inte vara beroende av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund! Vi måste eftersträva jämlika möjligheter för våra unga, istället för att öka klyftorna mellan dem. Också här har regeringen möjlighet att backa.

 

Men det finns alltså en uppenbar risk för att regeringen väljer att underlätta statens egen lånebörda genom att tvinga de unga att skuldsätta sig allt mer. Inför riksdagsvalet lät det annorlunda. Då bedyrade såväl Samlingspartiet som Centern att man inte skulle spara mera på utbildningen eller skära i studiestödet. Jag frågar mig, var är väljarens konsumentskydd?

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00