SFP behöver vara med i regeringen

23.04.2016 kl. 07:51
Ibland sägs det att i vårt land regerar alla partier med vem som helst, och att det egentligen inte är någon större skillnad vem som sitter i regeringen, eftersom politiken ändå blir likadan i slutändan. De senaste nio månaderna visar att den här myten inte är sann.

Sedan regeringen Sipilä tillträdde har Finland bland annat sällat sig till de östeuropeiska motsägarländerna i omröstningen om hur hundratusentals asylsökande ska fördelas i Europa, med utrikesministerns mun gett sitt stöd åt Polen där man begränsat pressfrihet och demokrati, gått inför en skärpning av kraven för familjeåterförening, lekt med tanken om dödsstraff, föreslagit tidsbundna asylplatser och tyckt att man nog kunde tänka sig grundlagsvidrigt lägre socialstöd åt asylsökande. Det här som en kort uppräkning av de ideologiska markeringar som kommit ut ur regeringens strutar.

 

Tydligast och störst är ändå valet att göra enorma nedskärningar inom utbildning, forskning och bistånd. Valet att skära i utbildningen fick även SFP att för första gången sedan 1932 initiera en interpellation. Regeringens svar lär bli att det är dåliga tider – vi måste spara. Det stämmer förvisso att den offentliga sektorns kostym måste ses över. Svenska riksdagsgruppen har dock med sin skuggbudget visat att man kan spara lika mycket som regeringen utan att göra dessa enorma inbesparingar i det som utgör kärnan i vår välfärd, vårt kunskapssamhälle.

 

Tyvärr syns regeringens framfart också i det vi brukar kalla Svenskfinland. Det började med regeringens budgetförslag, där Folktinget blev av med en tredjedel av sitt stöd. Därefter meddelade kommunikationsministern att tågen till finlandssvenska pendlingsområden kostar för mycket. Sedan bestämde justitieministern att det på fastlandet inte behövs en enda tingsrätt med svenska som majoritetsspråk. Allt detta utöver den allt mer utdragna vård- och landskapsreformen som alltjämt saknar språkkonsekvensbedömning. Exemplen kunde tyvärr bli fler.

 

Det är nyttigt för ett parti att ibland vara i opposition så att man hinner reflektera över sina värderingar. Detta även om många av regeringens val frustrerar och oroar. Och ja, sist men inte minst kommer vi fortsättningsvis att vara ett parti som för fram alternativ istället för att bara klaga.  Men ibland måste man ta tillfälle att visa på de ideologiska val som faktiskt görs varje dag i riksdag och regering.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15