Arbetsmarknadssoppa

31.03.2016 kl. 07:53
Inför riksdagsvalet för ett år sedan fick vi i alla partiledardebatter höra om Juha Sipiläs storslagna planer på ett konkurrenskraftsavtal. Jag var redan då skeptisk till statsministerns möjligheter att lyckas enligt den presenterade modellen och mitt tvivel har tyvärr visat sig vara befogat

Det kan i detta skede inte ha undgått någon att förhandlingarna med sina många faser har varit svåra, och i skrivande stund är avtalets öde öppet.
Det här beror främst på förändringsmotståndet från arbetsmarknadsparternas sida, men tyvärr har regeringens approach inte heller blivit någon framgång och den senaste tiden har arbetsmarknaden framstått som riktigt tjock och inte speciellt väldoftande soppa.

Icke-tillit. Brist på förtroende är grundproblemet på vår arbetsmarknad. Vi har för många strejker, för styv lönebildning och dessutom en regering som uppmuntrar till förhandling genom att hota med lagstiftning som visat sig vara orealistisk. I sak anser jag att vi riksdagsledamöter bör kunna stifta lagar med det mandat vi fått av folket. Lönebildningen hör dock inte till vår kompetens. Dit hör däremot exempelvis frågan om hur allmänbindande våra kollektivavtal är eller vilka följderna blir av illegala strejker.
Akava och FTFC har under det gångna halvåret haft en mycket konstruktiv hållning till nödvändigheten i att förnya vår arbetsmarknad. Inom FFC håller däremot många krampaktigt fast vid att förändringarna ska vara små, och framför allt tycks man vara mån om att hålla makten kvar vid Hagnäs torg. Motståndet är speciellt starkt vad beträffar de lokala avtalen. Exempelvis i vårt västra grannland är lokala avtal vardag och man söker lösningar som anpassas till olika branschers, regioners eller företags behov. Detta tillvägagångssätt har bidragit till betydligt färre uppsägningar och samarbetsförhandlingar än hos oss här i Finland.

Dövöra. Företagarna i Finland har för sin del aktivt efterlyst just den flexibilitet som de lokala avtalen för med sig. Företagarna har dock inte varit med vid förhandlingsborden och den bräckliga uppgörelsen ser ut därefter. Det paradoxala är faktumet att det är just de små och medelstora företagen som har skapat arbetstillfällen sedan den stora ekonomiska nedgången år 2009. Trots det vill man inte lyssna på dem som troligen har de bästa förutsättningarna att skapa nya jobb även framöver. I grunden handlar regeringens åtgärder samt arbetsmarknadsavtalet om att få upp sysselsättningsgraden i vårt land.


Hur denna långdans ska sluta återstår att se. Risken finns att den i slutändan betyder en sänkt köpkraft i form av lägre löner och höjda skatter. Det här lär åtminstone inte skapa någon större dynamik i vår ekonomi på kort sikt. Det är dock i positiv mening värt att notera uppgörelsen om att de exportberoende branscherna i framtiden lägger ribban för lönebildningen.
I grunden är det vår just den finländska förhandlingsmodellen i kombination med vår strejkkultur som utgör de riktigt stora utmaningarna. De här frågorna lär konkurrenskraftsavtalet inte lösa, hur det än går i den segdragna kampen mellan arbetstagarna och arbetsgivarna. För regeringens del framstår situationen i nuläget främst som en operation med syftet att rädda ansiktet. Ursprungligen var avsikterna och målen med konkurrenskraftsavtalet betydligt ädlare.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15