Arbetsmarknadssoppa

31.03.2016 kl. 07:53
Inför riksdagsvalet för ett år sedan fick vi i alla partiledardebatter höra om Juha Sipiläs storslagna planer på ett konkurrenskraftsavtal. Jag var redan då skeptisk till statsministerns möjligheter att lyckas enligt den presenterade modellen och mitt tvivel har tyvärr visat sig vara befogat

Det kan i detta skede inte ha undgått någon att förhandlingarna med sina många faser har varit svåra, och i skrivande stund är avtalets öde öppet.
Det här beror främst på förändringsmotståndet från arbetsmarknadsparternas sida, men tyvärr har regeringens approach inte heller blivit någon framgång och den senaste tiden har arbetsmarknaden framstått som riktigt tjock och inte speciellt väldoftande soppa.

Icke-tillit. Brist på förtroende är grundproblemet på vår arbetsmarknad. Vi har för många strejker, för styv lönebildning och dessutom en regering som uppmuntrar till förhandling genom att hota med lagstiftning som visat sig vara orealistisk. I sak anser jag att vi riksdagsledamöter bör kunna stifta lagar med det mandat vi fått av folket. Lönebildningen hör dock inte till vår kompetens. Dit hör däremot exempelvis frågan om hur allmänbindande våra kollektivavtal är eller vilka följderna blir av illegala strejker.
Akava och FTFC har under det gångna halvåret haft en mycket konstruktiv hållning till nödvändigheten i att förnya vår arbetsmarknad. Inom FFC håller däremot många krampaktigt fast vid att förändringarna ska vara små, och framför allt tycks man vara mån om att hålla makten kvar vid Hagnäs torg. Motståndet är speciellt starkt vad beträffar de lokala avtalen. Exempelvis i vårt västra grannland är lokala avtal vardag och man söker lösningar som anpassas till olika branschers, regioners eller företags behov. Detta tillvägagångssätt har bidragit till betydligt färre uppsägningar och samarbetsförhandlingar än hos oss här i Finland.

Dövöra. Företagarna i Finland har för sin del aktivt efterlyst just den flexibilitet som de lokala avtalen för med sig. Företagarna har dock inte varit med vid förhandlingsborden och den bräckliga uppgörelsen ser ut därefter. Det paradoxala är faktumet att det är just de små och medelstora företagen som har skapat arbetstillfällen sedan den stora ekonomiska nedgången år 2009. Trots det vill man inte lyssna på dem som troligen har de bästa förutsättningarna att skapa nya jobb även framöver. I grunden handlar regeringens åtgärder samt arbetsmarknadsavtalet om att få upp sysselsättningsgraden i vårt land.


Hur denna långdans ska sluta återstår att se. Risken finns att den i slutändan betyder en sänkt köpkraft i form av lägre löner och höjda skatter. Det här lär åtminstone inte skapa någon större dynamik i vår ekonomi på kort sikt. Det är dock i positiv mening värt att notera uppgörelsen om att de exportberoende branscherna i framtiden lägger ribban för lönebildningen.
I grunden är det vår just den finländska förhandlingsmodellen i kombination med vår strejkkultur som utgör de riktigt stora utmaningarna. De här frågorna lär konkurrenskraftsavtalet inte lösa, hur det än går i den segdragna kampen mellan arbetstagarna och arbetsgivarna. För regeringens del framstår situationen i nuläget främst som en operation med syftet att rädda ansiktet. Ursprungligen var avsikterna och målen med konkurrenskraftsavtalet betydligt ädlare.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15