Traktormarschen mot landsbygdsverket

12.03.2016 kl. 14:46
I fredags samlades 5000 jordbrukare från hela landet på Senatstorget i Helsingfors. Stämningen var god, men mycket allvarlig

Vissa uppfödare har fått vänta många månader och väntar fortfarande på att få sina stöd utbetalade. Fåruppfödarna väntar ännu på hela 2015 års stöd. En jordbrukare talade om att gården var på randen till konkurs då man fått vänta så länge på utbetalningarna. Det är många som drabbas hårt och en myndighets schabbel kan här förstöra människors liv. Det är både allvarligt och oacceptabelt.

 

Demonstrationen, som på sociala medier gick under hashtaggen traktormarschen, handlade om flera saker men framförallt om landsbygdsverket som man uppfattar att inte tagit jordbrukarnas situation på tillräckligt stort allvar. Landsbygdsverket har tagit i bruk ett nytt datasystem som har varit så bristfälligt att stödutbetalningar gång på gång skjutits upp. För de flesta jordbrukare är stöden helt avgörande för att ekonomiskt kunna klara sig.

 

Jordbrukarna har haft tålamod och varit tysta länge trots att problemen i landsbygdsverket hållit på redan en längre tid. Men just därför blev fredagens protest så massiv. En bonde berättade att han hade kört 800 km med sin traktor för att kunna vara med. Totalt var 600 traktorer på plats och producentorganisationerna MTK och SLC (dit ÅPF hör) krävde att landsbygdsverkets ledning byts ut.

 

Ovanför traktorerna cirklade en radiostyrd drönare som fotograferade. Någon konstaterade ironiskt att det antagligen är landsbygdsverkets drönare då de inte vågar komma hit. Verket står nämligen inte annars heller högt i kurs då det av många upplevs som både överbyråkratiskt och oflexibelt.

 

Statsminister Juha Sipiläs och jordbruksminister Kimmo Tiilikainens meddelande var därför välkommet. Jord- och skogsbruksministeriet går in och tar ledningen för verket samtidigt som de ansvariga för problemen med stödutbetalningarna byts ut. En hopslagning avlandsbygdsverket och livsmedelssäkerhetsverket Evira utreds också.

 

Man kan tycka att detta var det minsta regeringen kunde göra i denna situation, men åtgärderna är de facto ganska drastiska. Myndigheter borde i regel fungera självständigt. Det måste därför finnas starka skäl för politisk styrning, vilket det nu fanns då problemen varit så pass massiva att verket helt förlorat förtroendet i ögonen på den yrkeskår det finns till för att serva, jordbrukarna.

 

Branschen har det också i övrigt tufft med dålig lönsamhet. Det är inte enbart de försenade stöden som har skapet likviditetskrisen för många jordbrukare. Rysslandssanktionerna drabbar jordbrukarna oskäligt. Det är därför viktigt att EU, trots många andra stora frågor på agendan, hanterar den frågan. För det är inte rimligt att i huvudsak en yrkeskår ska få betala för sanktionerna. Vi måste alla vara med och dela. EUs jordbruksministrar möts idag i Bryssel.

 

En människa kan leva utan syre i några minuter, utan vatten några dagar och utan mat någon vecka. Utan jordbrukare, ingen mat på tallriken. Det är viktigt att situationen pålandsbygdsverket nu snabbt reds upp så att verket kan sköta sina uppgifter professionellt och utan förseningar, samtidigt som vi gör allt för att minska på onödig byråkrati för att underlätta för jordbrukarna. Vi kan också stöda våra jordbrukare, i denna tuffa tid, genom att i matbutiken göra medvetna val och köpa åländska råvaror och livsmedel. Det hjälper att hålla våra landskap öppna, det garanterar och många arbetsplatser och det är pengar som stannar på Åland och indirekt stöder både handel och servicebranscher. Hela Åland vinner på att vi sätter Åland på tallriken.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00