Traktormarschen mot landsbygdsverket

12.03.2016 kl. 14:46
I fredags samlades 5000 jordbrukare från hela landet på Senatstorget i Helsingfors. Stämningen var god, men mycket allvarlig

Vissa uppfödare har fått vänta många månader och väntar fortfarande på att få sina stöd utbetalade. Fåruppfödarna väntar ännu på hela 2015 års stöd. En jordbrukare talade om att gården var på randen till konkurs då man fått vänta så länge på utbetalningarna. Det är många som drabbas hårt och en myndighets schabbel kan här förstöra människors liv. Det är både allvarligt och oacceptabelt.

 

Demonstrationen, som på sociala medier gick under hashtaggen traktormarschen, handlade om flera saker men framförallt om landsbygdsverket som man uppfattar att inte tagit jordbrukarnas situation på tillräckligt stort allvar. Landsbygdsverket har tagit i bruk ett nytt datasystem som har varit så bristfälligt att stödutbetalningar gång på gång skjutits upp. För de flesta jordbrukare är stöden helt avgörande för att ekonomiskt kunna klara sig.

 

Jordbrukarna har haft tålamod och varit tysta länge trots att problemen i landsbygdsverket hållit på redan en längre tid. Men just därför blev fredagens protest så massiv. En bonde berättade att han hade kört 800 km med sin traktor för att kunna vara med. Totalt var 600 traktorer på plats och producentorganisationerna MTK och SLC (dit ÅPF hör) krävde att landsbygdsverkets ledning byts ut.

 

Ovanför traktorerna cirklade en radiostyrd drönare som fotograferade. Någon konstaterade ironiskt att det antagligen är landsbygdsverkets drönare då de inte vågar komma hit. Verket står nämligen inte annars heller högt i kurs då det av många upplevs som både överbyråkratiskt och oflexibelt.

 

Statsminister Juha Sipiläs och jordbruksminister Kimmo Tiilikainens meddelande var därför välkommet. Jord- och skogsbruksministeriet går in och tar ledningen för verket samtidigt som de ansvariga för problemen med stödutbetalningarna byts ut. En hopslagning avlandsbygdsverket och livsmedelssäkerhetsverket Evira utreds också.

 

Man kan tycka att detta var det minsta regeringen kunde göra i denna situation, men åtgärderna är de facto ganska drastiska. Myndigheter borde i regel fungera självständigt. Det måste därför finnas starka skäl för politisk styrning, vilket det nu fanns då problemen varit så pass massiva att verket helt förlorat förtroendet i ögonen på den yrkeskår det finns till för att serva, jordbrukarna.

 

Branschen har det också i övrigt tufft med dålig lönsamhet. Det är inte enbart de försenade stöden som har skapet likviditetskrisen för många jordbrukare. Rysslandssanktionerna drabbar jordbrukarna oskäligt. Det är därför viktigt att EU, trots många andra stora frågor på agendan, hanterar den frågan. För det är inte rimligt att i huvudsak en yrkeskår ska få betala för sanktionerna. Vi måste alla vara med och dela. EUs jordbruksministrar möts idag i Bryssel.

 

En människa kan leva utan syre i några minuter, utan vatten några dagar och utan mat någon vecka. Utan jordbrukare, ingen mat på tallriken. Det är viktigt att situationen pålandsbygdsverket nu snabbt reds upp så att verket kan sköta sina uppgifter professionellt och utan förseningar, samtidigt som vi gör allt för att minska på onödig byråkrati för att underlätta för jordbrukarna. Vi kan också stöda våra jordbrukare, i denna tuffa tid, genom att i matbutiken göra medvetna val och köpa åländska råvaror och livsmedel. Det hjälper att hålla våra landskap öppna, det garanterar och många arbetsplatser och det är pengar som stannar på Åland och indirekt stöder både handel och servicebranscher. Hela Åland vinner på att vi sätter Åland på tallriken.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15