Traktormarschen mot landsbygdsverket

12.03.2016 kl. 14:46
I fredags samlades 5000 jordbrukare från hela landet på Senatstorget i Helsingfors. Stämningen var god, men mycket allvarlig

Vissa uppfödare har fått vänta många månader och väntar fortfarande på att få sina stöd utbetalade. Fåruppfödarna väntar ännu på hela 2015 års stöd. En jordbrukare talade om att gården var på randen till konkurs då man fått vänta så länge på utbetalningarna. Det är många som drabbas hårt och en myndighets schabbel kan här förstöra människors liv. Det är både allvarligt och oacceptabelt.

 

Demonstrationen, som på sociala medier gick under hashtaggen traktormarschen, handlade om flera saker men framförallt om landsbygdsverket som man uppfattar att inte tagit jordbrukarnas situation på tillräckligt stort allvar. Landsbygdsverket har tagit i bruk ett nytt datasystem som har varit så bristfälligt att stödutbetalningar gång på gång skjutits upp. För de flesta jordbrukare är stöden helt avgörande för att ekonomiskt kunna klara sig.

 

Jordbrukarna har haft tålamod och varit tysta länge trots att problemen i landsbygdsverket hållit på redan en längre tid. Men just därför blev fredagens protest så massiv. En bonde berättade att han hade kört 800 km med sin traktor för att kunna vara med. Totalt var 600 traktorer på plats och producentorganisationerna MTK och SLC (dit ÅPF hör) krävde att landsbygdsverkets ledning byts ut.

 

Ovanför traktorerna cirklade en radiostyrd drönare som fotograferade. Någon konstaterade ironiskt att det antagligen är landsbygdsverkets drönare då de inte vågar komma hit. Verket står nämligen inte annars heller högt i kurs då det av många upplevs som både överbyråkratiskt och oflexibelt.

 

Statsminister Juha Sipiläs och jordbruksminister Kimmo Tiilikainens meddelande var därför välkommet. Jord- och skogsbruksministeriet går in och tar ledningen för verket samtidigt som de ansvariga för problemen med stödutbetalningarna byts ut. En hopslagning avlandsbygdsverket och livsmedelssäkerhetsverket Evira utreds också.

 

Man kan tycka att detta var det minsta regeringen kunde göra i denna situation, men åtgärderna är de facto ganska drastiska. Myndigheter borde i regel fungera självständigt. Det måste därför finnas starka skäl för politisk styrning, vilket det nu fanns då problemen varit så pass massiva att verket helt förlorat förtroendet i ögonen på den yrkeskår det finns till för att serva, jordbrukarna.

 

Branschen har det också i övrigt tufft med dålig lönsamhet. Det är inte enbart de försenade stöden som har skapet likviditetskrisen för många jordbrukare. Rysslandssanktionerna drabbar jordbrukarna oskäligt. Det är därför viktigt att EU, trots många andra stora frågor på agendan, hanterar den frågan. För det är inte rimligt att i huvudsak en yrkeskår ska få betala för sanktionerna. Vi måste alla vara med och dela. EUs jordbruksministrar möts idag i Bryssel.

 

En människa kan leva utan syre i några minuter, utan vatten några dagar och utan mat någon vecka. Utan jordbrukare, ingen mat på tallriken. Det är viktigt att situationen pålandsbygdsverket nu snabbt reds upp så att verket kan sköta sina uppgifter professionellt och utan förseningar, samtidigt som vi gör allt för att minska på onödig byråkrati för att underlätta för jordbrukarna. Vi kan också stöda våra jordbrukare, i denna tuffa tid, genom att i matbutiken göra medvetna val och köpa åländska råvaror och livsmedel. Det hjälper att hålla våra landskap öppna, det garanterar och många arbetsplatser och det är pengar som stannar på Åland och indirekt stöder både handel och servicebranscher. Hela Åland vinner på att vi sätter Åland på tallriken.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00