Svenska riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken

24.02.2016 kl. 09:18



Undervisnings- och kulturministeriet ber om riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken samt om lagar om ändring av 13 paragrafen i lagen om småbarnspedagogik och lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

Bakgrunden är att regeringen i maj 2015 presenterade sitt förhandlingsresultat gällande det strategiska regeringsprogrammet som förutsätter ändringar i klientavgifterna som uppbärs för småbarnspedagogiken. Enligt det strategiska regeringsprogrammets bilaga ska klientavgifterna ändras så att kommunernas avgiftsintäkter ökar med totalt 54 miljoner euro från år 2017. Regeringen har beslutat att genomföra ändringarna genom att bereda en ny lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken som avses träda i kraft den 1 augusti 2016.

 

Svenska riksdagsgruppen förstår att det finns ett tryck att höja klientavgifterna med tanke på målsättningen att balansera den offentliga ekonomin. Klientavgifterna får dock inte bli en lösryckt faktor, utan måste ses som en del av en större helhet. Då man tar ställning till att höja klientavgifterna måste man bedöma helhetseffekterna. Det är viktigt att utvärdera vilka olika effekter avgiftspolitiken har på småbarnspedagogiken. Särskilt bör man bedöma vilka konsekvenserna blir för utnyttjande av hemvårdsstödet och kvinnors sysselsättning.

 

Svenska riksdagsgruppen förutsätter att man noga utreder om klientavgifterna kan bli ett hinder för att kvinnor ska återvända till arbetslivet. Höjda klientavgifter riskerar att skapa nya inkomstfällor. Svenska riksdagsgruppen arbetar för ett jämställt arbetsliv och för att förbättra kvinnors sysselsättning. Vi vill också se en större jämställdhet förverkligad när det gäller ansvaret för föräldraskap. Därför är det av yttersta vikt att det görs en grundlig könskonsekvensbedömning när det gäller det aktuella lagförslaget.

 

Man bör även försäkra sig om att höjda klientavgifter inte får negativa effekter på barns deltagande i småbarnspedagogiken. Avgifterna får inte höja tröskeln för familjer att utnyttja småbarnspedagogiken som håller en erkänt hög nivå i Finland.

 

De föreslagna förändringarna bedöms innebära lättnader särskilt för lågavlönade ensamförsörjare med ett eller två barn. De föreslagna ändrade klientavgifterna anses sporra ensamförsörjare att ta emot jobb. Svenska riksdagsgruppen finner detta som ett steg i rätt riktning. Riksdagsgruppen stöder också att man har för avsikt att bevara nollbetalningsklassen för familjerna med de lägsta inkomsterna.

 

Uträkningar ger vid handen att föreslagna höjda klientavgifterna i första hand slås ut på de familjer som hör till den högsta betalningsklassen. För dem stiger avgifterna med 22 procent - det första barnets maximiavgift skulle stiga från 290 euro per månad till 354.

 

Noteras bör att redan som medelinkomsttagare kommer familjer in i den högsta betalningsklassen. I Helsingfors hör omkring var fjärde familj till den högsta kategorin. I Esbo är det hela 35 procent av familjerna som betalar den högsta dagvårdsavgiften, medan i Vanda är det 21,5 procent av familjerna.

 

Särskilt för familjer vars inkomster ligger nära den högsta inkomstklassens nedre gräns riskerar de kraftigt höjda avgifterna bli till stor ekonomisk belastning. Höjningen på hela 22 procent kan anses vara oskäligt hög för dessa familjer med begränsad betalningsförmåga.

 

I fall man utreder möjligheten att ta i bruk en ny högsta betalningsklass finns det skäl att särskilt granska hur och i vilken mån en mer graderad avgiftspolitik stärker dubbelprogressionen i samhällsekonomin. Svenska riksdagsgruppen anser att vårt skattesystem principiellt ska bygga på proportionell beskattning, men att progressionen primärt ska genomföras i inkomstbeskattningen och inte med serviceavgifterna.

 

 

 

UTLÅTANDETS CENTRALA INNEHÅLL:

 

a) Klientavgifterna får inte ses som en lösryckt faktor. Helheten ska utvärderas; hur höjningen av klientavgifterna påverkar hemvårdsstödet och kvinnors sysselsättning. Lagförslaget kräver en grundlig könskonsekvensbedömning.

 

b) Höjda klientavgifter tenderar skapa nya flitfällor. Innan lagförslaget kan godkännas måste dessa effekter vara utredda.

 

c) Positivt är att lagförslaget något underlättar ensamförsörjarnas situation och att nollavgiftsklassen kvarstår för familjerna med de lägsta inkomsterna.

 

d) I fall man i den fortsatta beredningen utreder möjligheten att ta i bruk en ny högsta betalningsklass bör man särskilt granska riskerna med att dubbelprogressionen förstärks.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00