Svenska riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken

24.02.2016 kl. 09:18



Undervisnings- och kulturministeriet ber om riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken samt om lagar om ändring av 13 paragrafen i lagen om småbarnspedagogik och lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

Bakgrunden är att regeringen i maj 2015 presenterade sitt förhandlingsresultat gällande det strategiska regeringsprogrammet som förutsätter ändringar i klientavgifterna som uppbärs för småbarnspedagogiken. Enligt det strategiska regeringsprogrammets bilaga ska klientavgifterna ändras så att kommunernas avgiftsintäkter ökar med totalt 54 miljoner euro från år 2017. Regeringen har beslutat att genomföra ändringarna genom att bereda en ny lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken som avses träda i kraft den 1 augusti 2016.

 

Svenska riksdagsgruppen förstår att det finns ett tryck att höja klientavgifterna med tanke på målsättningen att balansera den offentliga ekonomin. Klientavgifterna får dock inte bli en lösryckt faktor, utan måste ses som en del av en större helhet. Då man tar ställning till att höja klientavgifterna måste man bedöma helhetseffekterna. Det är viktigt att utvärdera vilka olika effekter avgiftspolitiken har på småbarnspedagogiken. Särskilt bör man bedöma vilka konsekvenserna blir för utnyttjande av hemvårdsstödet och kvinnors sysselsättning.

 

Svenska riksdagsgruppen förutsätter att man noga utreder om klientavgifterna kan bli ett hinder för att kvinnor ska återvända till arbetslivet. Höjda klientavgifter riskerar att skapa nya inkomstfällor. Svenska riksdagsgruppen arbetar för ett jämställt arbetsliv och för att förbättra kvinnors sysselsättning. Vi vill också se en större jämställdhet förverkligad när det gäller ansvaret för föräldraskap. Därför är det av yttersta vikt att det görs en grundlig könskonsekvensbedömning när det gäller det aktuella lagförslaget.

 

Man bör även försäkra sig om att höjda klientavgifter inte får negativa effekter på barns deltagande i småbarnspedagogiken. Avgifterna får inte höja tröskeln för familjer att utnyttja småbarnspedagogiken som håller en erkänt hög nivå i Finland.

 

De föreslagna förändringarna bedöms innebära lättnader särskilt för lågavlönade ensamförsörjare med ett eller två barn. De föreslagna ändrade klientavgifterna anses sporra ensamförsörjare att ta emot jobb. Svenska riksdagsgruppen finner detta som ett steg i rätt riktning. Riksdagsgruppen stöder också att man har för avsikt att bevara nollbetalningsklassen för familjerna med de lägsta inkomsterna.

 

Uträkningar ger vid handen att föreslagna höjda klientavgifterna i första hand slås ut på de familjer som hör till den högsta betalningsklassen. För dem stiger avgifterna med 22 procent - det första barnets maximiavgift skulle stiga från 290 euro per månad till 354.

 

Noteras bör att redan som medelinkomsttagare kommer familjer in i den högsta betalningsklassen. I Helsingfors hör omkring var fjärde familj till den högsta kategorin. I Esbo är det hela 35 procent av familjerna som betalar den högsta dagvårdsavgiften, medan i Vanda är det 21,5 procent av familjerna.

 

Särskilt för familjer vars inkomster ligger nära den högsta inkomstklassens nedre gräns riskerar de kraftigt höjda avgifterna bli till stor ekonomisk belastning. Höjningen på hela 22 procent kan anses vara oskäligt hög för dessa familjer med begränsad betalningsförmåga.

 

I fall man utreder möjligheten att ta i bruk en ny högsta betalningsklass finns det skäl att särskilt granska hur och i vilken mån en mer graderad avgiftspolitik stärker dubbelprogressionen i samhällsekonomin. Svenska riksdagsgruppen anser att vårt skattesystem principiellt ska bygga på proportionell beskattning, men att progressionen primärt ska genomföras i inkomstbeskattningen och inte med serviceavgifterna.

 

 

 

UTLÅTANDETS CENTRALA INNEHÅLL:

 

a) Klientavgifterna får inte ses som en lösryckt faktor. Helheten ska utvärderas; hur höjningen av klientavgifterna påverkar hemvårdsstödet och kvinnors sysselsättning. Lagförslaget kräver en grundlig könskonsekvensbedömning.

 

b) Höjda klientavgifter tenderar skapa nya flitfällor. Innan lagförslaget kan godkännas måste dessa effekter vara utredda.

 

c) Positivt är att lagförslaget något underlättar ensamförsörjarnas situation och att nollavgiftsklassen kvarstår för familjerna med de lägsta inkomsterna.

 

d) I fall man i den fortsatta beredningen utreder möjligheten att ta i bruk en ny högsta betalningsklass bör man särskilt granska riskerna med att dubbelprogressionen förstärks.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00