Bondeprotest

12.03.2016 kl. 08:33
På fredagen deltog tusentals jordbrukare med hundratals traktorer i en marsch till Helsingfors och Senatstorget.

Det är den största bondedemonstrationen sedan 1999. Producentorganisationerna SLC och MTK står för arrangemangen men initiativet har kommit direkt från fältet. Krisen är djup och situationen är minst sagt kritisk. För många jordbrukare handlar det inte bara om att lönen för deras arbete uteblivit. Det finns många gårdar som gör ett förlustresultat som en följd av de oerhört låga producentpriserna och sjunkande och framskjutna stödbetalningar.

 

Inför demonstrationen har det förekommit en förekommit en del frågor både om det kloka i att demonstrera nu när arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om samhällsfördrag som ska förlänga arbetstiden och i praktiken sänka lönerna något via högre avgifter och minskad semesterpenning. För jordbrukets del talar vi ändå om en helt annan nivå på sänkt inkomstnivå. För hela sektorn säger forskningsinstitutet Luke att jordbruksinkomsten 2015 har sjunkit med 40 procent och för många gårdar är driften alltså olönsam.

 

Konsekvenserna av EU:s handelsbojkott mot Ryssland och de motsanktioner som följt dem har tyvärr landat i famnen på jordbrukarkåren. Det må vara hur befogat som helst att markera att EU inte omfattar Rysslands militära angrepp på Ukraina och annekteringen av Krim men slutresultatet får inte vara att en yrkeskår, bönderna, ensamma ska stå för hela notan. Jordbrukarkåren kräver att EU:s jordbruksministrar på sitt möte den inkommande veckan ska komma med ett nytt krispaket och fördela bördan rättvisare än idag.

 

Handeln med det två stora kedjorna i spetsen har också ett betydande ansvar för den uppkomna situationen. Den så kallade ”halpuuttaminen”-kampanjen som S-kedjan startade för ett år sedan har utan minsta tvivel sänkt producentpriserna. Med ett år bakom oss har vi nu facit. Trots att man både då kampanjen startade och nu hävdar att prissänkningarna tas från handelns egna marginaler talar boksluten ett annat språk. Handelns omsättning har visserligen minskat något men vinsterna har ökat. Samtidigt har inkomsterna i jordbruksledet minskat kraftigt.

 

Vi har alltså en situation där de finländska bönderna producerar världens bästa mat mätt i renhet, kvalitet och smak men får dumpningspriser för det. Det kommer inte att gå i längden. Samtidigt så plågas jordbrukarkåren av nitiska granskningar där små obetydliga fel, som en dags försening med att anmäla födseln av en kalv, kan bestraffas med sanktioner på tusentals euro. När landsbygdsverket Mavi inte får sina dataprogram att fungera så att jordbrukarnas stödbetalningar inte kommer i tid så ger de endast pressmeddelanden där de beklagar den uppkomna situationen. Bönderna mått är rågat. Nu måste det ske en förändring!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00