Svar på skriftligt spörsmål om att förbjuda amalgam som tandfyllningsmaterial i Finland

09.03.2016 kl. 16:04
Minister Rehulas svar till ledamot Biaudet " Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att förbjuda amalgam som tandfyllningsmaterial i Finland?"

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Användningen av amalgam har minskat märkbart i Finland sedan 1980-talet. I Finland har man vidtagit många åtgärder för att minska bruket av amalgam. En expertgrupp på forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (STAKES) utarbetade en rekommendation 1993 om material inom tandvården. Man rekommenderade att undvika nya amalgamfyllningar av miljöhänsyn för att minska kvicksilverbelastningen. Alternativa tandfyllningsmaterial rekommenderas för barn och gravida kvinnor. Man fäste även särskild uppmärksamhet vid förebyggande tandvård.

I Finland fastställdes hanteringen av amalgamhaltigt avloppsvatten och avfall från tandläkarmottagningar genom statsrådets beslut 112/1997. Efter det har avloppsvatten från

tandvårdsenheter fått ledas in i allmänt avlopp endast genom amalgamavskiljare, vars verkningsgrad skall vara minst 95 procent. Avloppsreningsverkens kvicksilverbelastning har

minskat under de senaste åren.

Europeiska kommissionen antog 2005 en kvicksilverstrategi, vars syfte är att minska de negativa verkningarna av kvicksilver på miljö och hälsa. Strategin genomgick en översyn 2011 och man föreslog förbättringar inom branscher där det redan existerar kvicksilverfria alternativ. Att minska eller förbjuda användningen av tandamalgam var ett av förslagen i strategin. Man konstaterade ett behov att utreda bruket av amalgam och materialets behov i Finland.

Utredningen gjordes 2012 som ett samarbete mellan miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet och genomfördes som enkäter riktade till branschens yrkesverksamma samt läroinrättningar. Enligt utredningen bedömer man att mindre än 3 procent av tandfyllningarna utfördes med amalgam. Amalgam användes endast i speciella fall, i huvudsak vid svåra fyllningar av kindtänder, pga. materialets hållbarhet och låga kostnad. Utredningen

visade att amalgamet går att ersätta med alternativa fyllningsmaterial bara man beaktar en eventuell höjning av vårdkostnaderna och den sämre hållbarheten hos ersättande material. Så gott som alla tandläkarmottagningar använde amalgamavskiljare (99 %). Det fanns dock rum för förbättring när det gäller hanteringen av sekundärt amalgamavfall. Med hjälp av information och utbildning kan man minska belastningen av sekundärt amalgam ytterligare.

2012 förbjöd två EU-länder, Sverige och Danmark, helt eller delvis användningen av amalgam i tandfyllningar. Det är obligatoriskt i många EU-länder att använda amalgamavskiljare på tandläkarmottagningar. Av länderna utanför EU har Japan, Norge och Schweiz begränsat eller

helt och hållet förbjudit användningen av amalgam.

Minimata-konventionen om kvicksilver öppnades för undertecknande i Kumamoto, Japan, i oktober 2013. Europeiska unionen och de flesta av dess medlemsländer inklusive Finland har undertecknat konventionen. Fram till februari 2016 har 128 stater undertecknat konventionen och 23 stater har ratificerat den. Konventionen beräknas träda i kraft under 2017, då erfordrade 50 stater har ratificerat den. Med konventionen strävar man även till att minska de miljö- och hälsomen som orsakas av tandamalgam. Konventionen förutsätter inte att man slutar använda amalgam, men den förutsätter åtgärder för att minska användningen enligt en separat bilaga. De som undertecknat konventionen måste genomföra åtminstone två av bilagans åtgärder. Dessa åtgärder är bland annat att upprätta nationella mål för att minimera användningen av tandamalgam, att begränsa användningen av kvicksilver till att omfatta dess inkapslade form, att främja kvicksilverfria alternativ i tandfyllningar, att främja rutiner som ur miljöns synpunkt är de effektivaste för att minska kvicksilverutsläppen från tandvårdsenheter, samt att beakta frågan i utbildning och forskning inom branschen.

Kommissionen har den 2 februari 2016 utfärdat ett förslag till beslut om att godkänna kvicksilverkonventionen i Europeiska unionen. Konventionen verkställs genom en förordning

på EU-nivå. Social- och hälsovårdsministeriet anser att man redan genom nuvarande nationella åtgärder märkbart har minskat exponeringen för amalgam hos människor och miljö i konventionens anda. Dessa åtgärder kommer man att fortsätta med enligt det som förutsätts i konventionen och genom att öka information och utbildning i frågan i olika sammanhang.

För en god munhälsa är det viktigt att tillse att även den förebyggande vården fungerar, så att man kan minska behovet av tandfyllningar. För att upprätthålla munhälsan spelar de dagliga egenvårdsvanorna en central roll hos var och en.

 

Helsingfors 7.3.2016

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00