Ingen anledning till panik

07.03.2016 kl. 10:49
Att den pågående social- och hälsovårdsreformen indirekt också kommer påverka Åland har varit fullständigt klart hela tiden. Det har det rapporterats om i båda tidningarna i flera repriser redan ifjol.

I Finland talar man om århundradets reform. Den är betydligt större än enbart en social- och hälsovårdsreform eftersom man i praktiken planerar att återinföra länen och flytta upp en rad områden från kommunerna samtidigt som man flyttar ner områden från staten. Reformens slutresultat kan komma att resultera i en mellannivå som till viss del liknar landstingen i Sverige och som får direktvalda fullmäktigen.

 

Hur detta ska gå till i praktiken är alltjämt mycket osäkert och det finns olika åsikter om detta också internt i regeringen. Det som i alla fall är klart är att valen till dessa landskap inte kommer att ske i samband med nästa kommunalval 2017, något som man tidigare tänkt.

 

Vissa tvivlar till och med på om reformen alls kommer att bli av. Den förra regeringen förberedde också en social- och hälsovårdsreform, som slutligen dog i riksdagens grundlagsutskott. Den här gången finns förutsättningar att komma i mål men det är alltjämt väldigt osäkert. Det är värt att påminna om att den här reformen redan en gång varit fem före att fälla hela regeringen. Då kom man sist och slutligen överens, men överenskommelsen innebar de facto att man sköt de svåraste besluten framför sig, däribland finansieringen.

 

Finansieringen är naturligtvis huvudsaken och där finns olika spår. Ett alternativ är en landskapsskatt och en annan är att finansiera den via staten genom höjd statsskatt eller en separat social- och hälsovårdsskatt. Det här eller att just höjd statsskatt skulle vara huvudspåret är inget nytt. Det finns nämligen en oro över att landskapsskatt skulle resultera i en höjd total skattegrad i landet, något man absolut vill undvika.

 

I mina diskussioner med regeringen har jag i flera repriser lyft upp att finansieringen kommer ha en stor indirekt betydelse på Åland och att man måste lösa de frågorna. Regeringen har här deklarerat att man är medveten om Ålands position och särställning och att man vill lösa dessa frågor på ett för alla parter bra sätt.

Som jag ser det är det just därför som man från finansministeriets högsta tjänstemannaledning – statssekreterare Martti Hetemäki – har bjudit in landskapsregeringen för diskussioner i frågan. Det är så en process brukar gå till.

 

Det är fullt normalt att det i en pågående lagberedning finns tjänstemän som jobbar med olika förslag och alternativ. Men ännu finns inget utkast till lag som är ute på remissrunda eller något förslag som är förankrat med politikerna i landets regering.

 

Så alla möjligheter att påverka finns, och just därför är det så viktigt att man nu bjuder in Åland, vilket man gör. Jag har mycket svårt att förstå varför detta upplevs som ett ”chockbesked från riksregeringen”, att ”riksreform rubbar Ålands autonomi” eller att ”finländsk vårdreform skakar om hela Åland”.

 

Det är fullständigt klart att reformen påverkar Åland och att det finns hypotetiska och potentiella scenarier som kunde vara helt katastrofala för Åland och förtjäna så stora och så svarta rubriker som i fredags. Men på samma sätt finns potentiella och hypotetiska scenarier som kan bli mycket bra för Åland. Stora reformer erbjuder nämligen inte enbart på utmaningar, utan också på möjligheter. Det är de vi nu måste lyfta fram – på ett konstruktivt sätt – eftersom inga beslut ännu är fattade.

 

Processen blir inte enklare av att måla upp hotbilder, dramatisera och bli överdrivet spekulativ. Det är viktigare att diskutera saken grundligt med finansministeriet och regeringen samt reda ut eventuella frågetecken och lösa dessa. Jag har inte uppfattat någon illvilja mot Åland i denna reform och jag tror att det finns goda möjligheter att hitta lösningar som gör att vi på Åland kan fortsätta utveckla självstyrelsen samtidigt som riket utformar en ny social- och hälsovårdsstruktur.

 

Det är viktigt att man från ansvarigt håll, både på Åland och i Helsingfors, agerar så att förtroendet för varandra är intakt och inte rubbas utan egentlig orsak. Endast då kan konstruktiva lösningar arbetas fram.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15